Holocen
Wikipedia
| Kenozoikum: 65 miljoner år före nutid - nutid | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| period | epok | milj. år sedan |
||||
| kvartär 1,65 | holocen 0,01 | 0,01 - 0 | ||||
| pleistocen 1,64 | 1,65 - 0,01 | |||||
| neogen 21 |
pliocen ~3,5 | 5 - 1,65 | ||||
| miocen 18 | 23 - 5 | |||||
| paleogen 42 |
oligocen 12 | 35 - 23 | ||||
| eocen 22 | 57 - 35 | |||||
| paleocen 8 | 65 - 57 | |||||
| Eran kenozoikum är en del av eonen fanerozoikum. Se vidare Geologisk tidsskala. |
||||||
Holocen betecknar dels nuvarande geologisk epok, dels kronologisk era vid årtalsangivelser.
Innehåll |
[redigera] Geologisk epok
[redigera] Tideräkning
Holocen Era är namnet på en föreslagen kalenderreform, som sätter tidpunkten för sitt tionde millennieskifte = år 1 fvt enligt fortfarande gängse datering. Idén verkar ha väckts bland geologer och en av dess främste förespråkare var paleontologen Cesare Emiliani. Ett mål bland flera var att åstadkomma en konfessionsneutral nyordning, som gör minsta våld på mest gängse datering. Detta har nåtts genom att endast en etta behöver sättas framför alla årtal vt. Man kommer även fortsättningsvis kunna tala om vikingarnas bedrifter på tiohundratalet.
SIS ambition att få med det borttappade år 0 uppfylls, samtidigt som den nya nollpunkten nu läggs så långt tillbaka som mera exakta årtalsangivelser kan tänkas önskvärda. Dess epok (= år 0) inträffade alltså för ungefär 12 000 år sedan (år 10001 fvt) vid inledningen av en ny geologisk epok och början på människans interglaciala historia. Den kan knytas till ett stort antal förändringar och händelser:
[redigera] Händelser runt år 0 (HE)
- Yngre Dryas-köldperioden tar slut. Pleistocen upphör och Holocen tar vid. Sen paleolitisk historisk tid slutar och mesolitisk tar vid – senare i norr än mot ekvatorn. Stora landområden som tidigare täckts av glaciärer blir åter beboeliga.
- Vargen domesticeras.
- Mellanöstern: Natufiska kulturperioden. Gasell och get troligen domesticerade. Tamhund förekom. Livsmedelsproducenter i små samhällen av runda hus utanför grottor i dalgång nordväst om Jerusalem.
- Europa: Magdalénienkulturen blomstrar, använder avancerade redskap och skapar grottmålningar i Frankrike (bl a Altamira och Lasceaux) med troliga nuvarande ättlingar bland Spaniens basker. Andra kända kulturer är Hamburgian och Federmesser i Centraleuropa upp till Skåne, Creswellian i Storbritannien
- Norge: Första spåren av boplatser längs kusterna i Bremsnes, Fosna, Östfold, Rogaland och Finnmark.
- Nordafrika: Stor klimatförändring hade förvandlat norra Nildalen, nuvarande Egypten till en stor oas, som samlade nomadiserande stammar, vilka gradvis blev mer eller mindre bofasta. I Maghrebområdet i väster uppstår Capsienkulturen.
- Asien: Grottplatser vid Kaspiska havet används som människobostäder.
- Japan: Tidigaste spår av Jomonfolket, som använder keramik, fiskar, jagar och samlar. Omkring 10 000 boplatser kända från följande millennier. Keramik uppträder inte i Mellanöstern förrän omkring 3500 HE!
- Mesopotamien: Minst tre språkliga grupper delar en gemensam kulturell och politisk livsstil, bl a Sumerer och Semiter.
- Mesopotamien: Folk samlar vild vete och råg troligen för att göra malt att jäsa till öl.
- Korea: Den första keramiken dyker upp, troligen i anknytning till begynnande enskilda jordbruk.
- Havsnivån stiger runt hela jorden och omfattande översvämmningar inträffar över land till följd av att glaciärer smälter.
- Berings hav: Den andra landbryggan över Berings Sund sjunker och försvinner omkring 2000 HE.
- Nordamerika: Landbryggan hade möjliggjort invandring av människor och djur från Sibirien till Alaska under 15 000 års tid. I Kanada hade inlandsisen dragit sig tillbaka åt nordost och i vad som är dagens British Columbia vid Nanu i Haida Gwaii tar en långvarig bosättning sin början. Folsom och Clovis folk spridda över sydvästra USA ägnar sig åt intensiv jakt som leder till att bl a mammut, mastodont, smilodon, jättebäver, jättesengångare och vildhäst dör ut. Kring år noll finns också Alabama- och Paleo-indianska jägare-samlare samhällen som lever halvnomadiskt. Blackwater Draw bildas i östra New Mexico och visar på mänsklig aktivitet.
- Sydamerika: Via Mellanamerika har folk spritt sig till El Jobo (Venezuela)och längs Stilla havskusten förbi El Inga(Ecuador) och Pikimachay(Peru) i olika omgångar bebodd grotta redan från -10000(HE)), Tagua-Tagua(Chile) ända ned till Fells grottor i Eldslandet(Argentina) och vidare norrut längs Atlantkusten till Lagoa Santa, grottor i nuv. Brasilien.
- Homo floresiensis, människans senast kända nära släkting, dör ut.
[redigera] Några händelser med årtalsjämförelse
| Händelse | gängse skrivning | Holocen tid |
|---|---|---|
| Stads-staten Atlantis sjönk i havet 9 000 år före Platons uppgift år 560 fvt | 9560 fvt. (Anses i allmänhet som en icke-historisk händelse eller syfta på någon helt annan tidpunkt) | 441 HE |
| Europa: Azilien (Punkt- och streckmålade kiselstenskulturens) folk bebodde Frankrike, Spanien, Schweiz, Belgien och Skottland. | Runt 9000 fvt | 1000 HE |
| Mellanöstern: Första stenbyggnaderna i staden Jeriko. | 9000 fvt | 1001 |
| Baltiska issjön (del av dagens Östersjön) töms och Yoldiahavet bildas. | 8300 fvt | 1700 HE |
| Kopparåldern inträder i Anatolien och Iran | 6000 fvt | 4001 |
| Mesopotamien = Irak till Persiska viken | 4001 fvt | 6000 |
| Maya-indianernas stora årscykel | 3114 fvt–2012 vt | 6887–12012 |
| Egyptens två delar enade | 3100 fvt | 6901 |
| Hammurabi kung i Babylon | 1792–1750 fvt | 8209–8251 |
| Akhenaton farao i Egypten. | 1379–1362 fvt | 8622–8639 |
| Rom grundas | 753 fvt | 9248 |
| Konfucius levnad | 551–479 fvt | 9450–9522 |
| Alexanders regentperiod | 336–323 fvt | 9665–9678 |
| Hannibal invaderar Rom | 218 fvt | 9783 |
| Augustus regeringstid | 27 fvt –14 vt | 9974–10014 |
| Jesu korsfästelse | 33 vt | 10033 |
| Normandernas invasion vid Hastings | 1066 | 11066 |
| Konstantinopels fall | 1453 | 11453 |
[redigera] Se även
[redigera] Referens
- Duncan, David Ewing: The Calendar, 331–332. Fourth Estate, London (1999). ISBN 1-85702-979-8.
