Skatt
Wikipedia
 |
Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. |
 |
Denna artikel eller detta avsnitt bör skrivas utifrån ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Skatt är en lagstadgad inbetalning till statskassan, som är ålagd fysisk person och juridisk person utifrån dennes förehavanden.
I Sverige betalar fysiska personer skatt till staten samt kommunalskatt till den kommun där personen i fråga är mantalsskriven. Statens aktiviteter för att driva in skatt kallas uppbörd och skatteindrivning.
Innehåll |
[redigera] Skatter i Sverige
Skatt är dels direkt skatt som utgår på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Juridiska personer betalar i Sverige statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.
Förutom generella skatter, som inkomstskatt och moms, finns även vissa speciella skatter - till exempel fordonsskatt.
Skillnaden mellan skatt och avgift är att skatt går till statskassan etc. utan direkt koppling till särskild motprestation, medan en avgift är förknippad med en direkt motprestation - exempelvis förskoleavgift,arbetsgivaravgifter, vårdavgift, TV-avgift, avgift för körkortstillstånd, pass, ett läkarbesök o.s.v.
Skatter används dels för att erhålla intäkter, dels som ekonomiskt styrmedel (i synnerhet punktskatter).
Se lista över svenska skatter.
[redigera] Närhistoria angående skatter i Sverige
1991 påbörjades en genomgripande skattereform i Sverige. Det var socialdemokraterna som startade reformen men den avslutades av den borgerliga regeringen Bildt. Reformen kallas ibland skatteomläggningen och ibland skattereformen -91. Skatteskalorna för inkomstskatt justerades så att högsta marginalskatt blev 50 %, enligt devisen "hälften kvar". Senare infördes dock ytterligare en statlig skattenivå på ytterligare 5%, den så kallade värnskatten. Stora förändringar gällde även företagens beskattning. Socialdemokratin hade bl.a skapat ett system där det var nästan skattefritt för företagen att investera i den egna verksamheten medan vinstuttag beskattades väldigt hårt. I och med skattereformen försökte man skapa skatteneutralitet efter liberal modell. Skatten skulle inte längre styra företagens handlande. Utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under senare socialdemokratiska regeringar med skattelättnader för fåmansföretag och enmansföretag, slopande av arvsskatten och gåvoskatten osv. Källa: Lodin, S-O; Lindencrona, G; Melz, P; Silfverberg, C, Inkomstskatt -- en läro- och handbok, del 1 , 10 uppl., Studentlitteratur, , 2005,
[redigera] Religiös skatt
Kyrkan och den organiserade religionen såg möjligheten att öka sina intäkter och pålade de troende att betala en summa för drift, skötsel och underhåll av kyrkor, gudshus, till samhällstjänster etc. För vissa religioner är detta obligatoriskt och påbjudet, för andra religioner är inbetalningen frivillig. De följande är några religiösa skatter:
- församlingsskatt, kyrkosamfund i Sverige
- Koppskatt (huvudskatt)
- Tionde
- Zakat, (allmoseskatt), islam - påbjudet, obligatorisk
- Huqúqu'lláh (Guds rättighet), bahá'í - påbjudet, obligatorisk
- Lagaan, Hinduism
- Jizyah, judar, historisk skatt inom muslimska områden
[redigera] Effektiv skattesats och marginalskatt
En skatteskala kan vara linjär, det vill säga utgå från samma procentuella andel av det beskattningsbara skatteunderlaget, progressiv, det vill säga en högre skattesats ju större skatteunderlaget är, eller degressiv, det vill säga att skattesatsen minskar eller ingen skatt utgår alls över ett visst belopp. Effekten blir att den effektiva skattesatsen varierar med inkomst.
Ofta talar man om marginalskatt. Med det menas skatten på en ytterligare intjänad krona. I Sverige kan marginalskatten vara så hög som 55 % på inkomster. Den effektiva skattesatsen är dock lägre.
[redigera] Framtiden
Globaliseringen och den svenska skattestrukturen
Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbetänkande. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt, men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas.
EU och momsen EU:s harmoniseringsarbete ska egentligen inte beröra skattesystemet, men när det gäller moms ställer EU ändå vissa krav på medlemsländerna eftersom medlemsavgiften till EU beräknas på grundval av momsintäkterna. EU har riktat kritik mot att Sveriges momsbefriade marknad är för stor.
[redigera] Skattehistoria
Se Kategori:Historiska svenska skatter.
[redigera] Internationellt
[redigera] Regeringskostnader
"General government total outlays" i procent av BNP under 2004 enligt OECD "Fiscal balances and public indebtedness - EO76 Annex Tables" ([1]).
OBS: listan räknar med arbetsgivaravgifter som en fiskal kostnad, trots att de är avgifter. Detta medför att listan inte säger något om skattetryck.
- Sverige (57,5)
- Danmark (55,6)
- Frankrike (54,5)
- Ungern (51,3)
- Finland (50,5)
- Österrike (49,9)
- Grekland (49,8)
- Belgien (49,2)
- Nederländerna (48,9)
- Italien (48,7)
- Tyskland (47,8)
- Norge (46,7)
- Storbritannien (44,4)
- Spanien (41,0)
- Kanada (39,4)
- Nya Zeeland (38,2)
- USA (35,6)
- Irland (33,9)
[redigera] Inkomstskatt
[redigera] Internationell jämförelse
Den avgift på utbetalad inkomst regeringen kräver, som en procent av den inkomst den arbetande personen erhåller
| Land | Valuta per $ | Bruttoinkomst | Nettoinkomst | Regeringen kräver | Regeringen kräver % |
|---|---|---|---|---|---|
| USA | 1 | $150 000 | $120 000 | $50 000 | 33% |
| $30 800 | $27 000 | $7 566 | 28% | ||
| Sverige | 7 | (1 000 000 kronor) $143 000 | (771 500 kronor) $110 000 | (228 500 kronor) $32 700 | 30% |
| (500 000 kronor) $71 100 | (396 000 kronor) $56 600 | (104 000 kronor) $15 000 | 26% | ||
| (290 000 kronor) $41 000 | (238 000 kronor) $34 000 | (52 000 kronor) $7 400 | 22% |
[redigera] Inkomstskatten i USA
Den federala inkomstskatten har sex "tax brackets" för skatteåret 2004. Pengarna betalas till United States Treasury. För 2003 och 2004 var nivåerna:
- 10 %: 2 651 till 9 700 dollar
- 15 %: 9 701 till 30 800 dollar
- 25 %: 30 801 till 68 500 dollar
- 28 %: 68 501 till 148 700 dollar
- 33 %: 148 701 till 321 200 dollar
- 35 %: 321 201 dollar och mer
Individen betalar den angivna procentuella andelen på den del av inkomsten som hamnar inom varje "bracket". Detta gör att varje ökning i inkomst resulterar i en ökning av personens inkomst efter skatt. Till exempel blir en person som betalades 10 000 dollar under 2003 skyldig 10 % av varje dollar som hamnar inom 2 651 dollar till 9 700 dollar, och sedan 15 % på varje dollar mellan 9 701 dollar och 10 000 dollar, vilket sammanlagt blir 750 dollar i inkomstskatt.
Utöver federal inkomstskatt kan individer och företag vara skyldiga att betala skatt på inkomster till delstat, stad eller county. Exempelvis utgår ingen inkomstskatt i Florida. För den som bor i New York City utgår dock såväl skatt till delstaten New York som staden på upp till 12 % av inkomsten. Marginalskatten kan alltså uppgå till närmare 50 %.
[redigera] Exempel
I exemplet räknas enbart på federala skatter. En årlig inkomst på 27 000 dollar efter skatt resulterar i en skattekostnad på 7 566 dollar (28 % av inkomst efter skatt) ("social security"-skatt 12 %, inkomstskatt 13 %).
- 30 800 (bruttoinkomst)
- (9 700-2 651) · 0,1 = 704,9 (bracket 1)
- (30 800-9 701) · 0,15 = 3 164,85 (bracket 2)
- 704,9+3 164,85 = 3 869,75 (income tax excluding social security tax)
- 30 800 · 0,12 = 3 696 (social security tax)
- 3 869,75+3 696 = 7 565,75 (tax on income including social security tax)
- 30 800-3 869,75 = 26 930,25 (after tax income)
[redigera] Sverige
Sverige har tre inkomstskattnivåer (2004): ([2])
- 0 % 0 till 17 100 kronor (Grundavdrag)
- 31 % (landsting 7 %, kommunal 24 %) + 200 kronor: 17 100 till 291 800 kronor
- 31 % + 20 % (statlig skatt) + 200 kronor: 291 800 till 441 300 kronor
- 31 % + 25 % (statlig skatt) + 28 280 kronor: 441 300 och mer
Individen betalar den angivna procentuella andelen på den del av inkomsten som överstiger beloppsgränserna. Så varje ökning i bruttoinkomst resulterar i en högre nettoinkomst. Grundavdraget och jobbskatteavdraget förändras med inkomsten och gör att den effektiva skattesatsen blir flera procentenheter lägre än de ovan angivna på normala inkomster.
[redigera] Exempel
En årlig inkomst på 190 000 kronor efter skatt resulterar i en skattekostnad på 393 255 kronor (145 % av inkomst efter skatt) (består av arbetsgivaravgifter 33 %, "effektiv" inkomstskatt (källskatt) 46 %).
- 500 000 (bruttoinkomst)
- 500 000 · 0,62 = 228 255 (income tax excluding social security tax)
- 500 000 · 0,33 = 165 000 (social security tax)
- 310 000+165 000 = 393 255 (tax on income (income tax and social security tax))
- 500 000-310 000 = 271 745 (after tax income)
[redigera] Se även
- Registrering
- Skattekonto
- Preliminär skatt (skatteavdrag)
- A-skatt
- Särskild A-skatt
- F-skatt
- F-skattsedel
- F-skattebevis
- Självdeklaration
- Slutlig skatt
- Skattedeklaration
- Sambeskattning
[redigera] Källor
- Skattebetalningslagen (1997:483)
- Inkomstskattelagen (1999:1229)
- Lagen (1994:1776) om skatt på energi
- Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter
