New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Linux - Wikipedia

Linux

Nga Wikipedia, Enciklopedia e Lirë

Linux

Verzioni i fundit: 2.6.19 kernel / 29 nëntor 2006
SO: Monolithic kernel
Pëdorë: Sistem operativ
Lisenca: GNU General Public License
Faqja zyrtare: www.kernel.org

Linux (edhe GNU/Linux) është një Sistem operativ i lirë për përdorim për kompjuter, i cili është shumë i ngjashëm me UNIX. Për herë të parë u vu në përdorim në vitin 1991, kur autori i Linux-Kernel Linus Torvalds e publikoi versionin e parë.

Ky system është i përbërën nga pjesë të ndryshme, të cilat sot zhvillohen nga programues të ndryshëm në mbarë botën.

Tabela e përmbajtjeve

[redaktoni] Historia

Nese flitet për Linux duhet te zbulohen dhe origjinat e tij pra UNIX. Ne vitet 60' ndihej mundesia për te krijuar nje sistem operativ praktik dhe te fuqishem. Për kete u krijua dhe projekti Multics, por për fat te keq nuk pati shume sukses dhe keshtu nje nga anetaret e Multics "Bell Labs" hoqi dore nga projekti dhe me pas u impenjua duke krijuar sistemin e tij te quajtur UNIX. Ne fillim UNIX shperndahej falas dhe u perhap ne shum Universitete, me vone u implementua dhe TCP/IP(protokolli aktual i rrjetit) dhe UNIX filloji te behej gjithmone e me i fuqishem. Ne vitin 1990 kishte nje rol shum te rendesishem ne tregun e serverave, sidomos te universiteteve. Studentet deshironin ta kishin dhe ne kompjuterat e tyre ne shtepi por për fat te keq UNIX ishte bere komercial dhe shume i shtrenjte. Ne fakt ekzistonin dhe versione te lira si Minix,386BSD, NetBSD, FreBSD dhe OpenBSD por ishin akoma ne hapat e para dhe perdoruesit normal hasnin veshtiresi ne perdorim. Ne skene ne vitin 1991 merr pjese dhe Linus Torvalds (autori Linux-it). Nga ku vjen dhe emri Linux==Linus His Unix. Linus kishte perdorur UNIX ne Universitetin e Helsinkit dhe deshironte diçka te ngjashme ta kishte dhe ne shtepi. Meqe versionet komerciale ishin te shtrenjta filloi me Minix (nje sistem shfrytezimi i krijuar nga Andrew Tanenbaum, ND)dhe shume shpejt filloi te shkruaje versionin e tij.

Linux esht vetem kerneli (berthama) i nje sistemi operativ, d.m.th ajo pjese qe lidh hardware dhe software, me pak fjale ai qe ben qe programet te punojne. Kerneli Linux-it implementon multitasking (ekzekutimin e shume programeve pernjehere). Te gjithe programet me te cilet perdoruesi ose administratori ndervepron janë ne maje te kernelit. Disa janë thelbesore, si interpretuesi i komandave ose "SHELL" qe perdoret për te ndervepruar me hardware dhe software. Linux nuk i shkruajti keto programe vete por perdori ato falas. Shume programe duke perfshire dhe kompilatorin e C erdhen nga Fondacioni Për Programet e Lira ose GNU (GNU is Not UNIX). GNU kishte si synim te krijonte nje sistem operativ si UNIX por falas, dhe keshtu shume njerez i referohen Linux-it si GNU/Linux.Gjate viteve 92' 93' Linux fitoi shume interes dhe filloi te behej sistemi zevendesues i UNIX duke perfshire dhe nje sistem dritaresh grafike ose "X". Fuqia e Linux-it perqendrohet tek aftesia për te ekzekutuar shume programe njekohesisht ose "Multitasking" dhe gjithashtu tek "Multiuser" d.m.th aftesia për te patur shume perdorues.

Ne ditet e sotme ekzistojn ato qe quhen Distribucione Linux, qe janë Linux(kerneli) dhe programe te shumta aplikative te bashkuar ne nje sistem.Dukuria me e rendesishme qe e ben Linux-in popullor esht ajo qe quhet "Open Source", d.m.th kod i lire. Gjithçka mund te shihet si esht ndertuar, dth gjithshka shperndahet ne kod burim, dhe kjo behet ne baze te licenses GPL( GNU General Public License).

[redaktoni] Distributorët

  • Ubuntu Linux
    • Shkarkojeni Tani
    • Hidhe iso në disk duke përdorur Nero o një program të tillë. Pastaj rinis kompjuterin me diskun brenda. Sa të riniset kompjuteri (para se të dalë Windows-i) do shfaqet një tabel që tregon të shtypësh F4 (sipër në tastier) për të zgjedhur gjuhën. Zdhidh Shqipë dhe vazhdo me përdorimin e Ubuntu-t. Paç fat.

Versioni i fundit Stable deri në kohën e këtij artikulli është Debian 3.1_r5 , linku i mësipërm është për i386 nëse ju nevojitet për ndonjë arkitekturë tjetër klikoni : këtu

[redaktoni] Shiko edhe këtë

[redaktoni] Lidhje të jashtme

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu