Formel 1-VM 1988

Wikipedia

Formel 1-VM 1988

McLaren-Honda vann 15 av de 16 loppen. Frågan var vilken av stallets förare som skulle ta hem VM-titeln 1988, Alain Prost eller Ayrton Senna?

F1-regler i korthet 1988
Motor	Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 500 cc
Max cylindrar	12
Bilens minimivikt	540 kg
Max bränsle	155 liter/race för över- eller turboladdad motor, annars ingen begränsning.
Poängberäkning	9, 6, 4, 3, 2, 1 • Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen. • Endast de elva bästa resultaten räknades in i mästerskapet.

Innehåll 1 Vinnare 2 Grand Prix 1988 3 Stall, nummer och förare 1988 4 Slutställning förare 1988 5 Slutställning konstruktörer 1988 6 Säsonger

[redigera] Vinnare

• Förare: Ayrton Senna, Brasilien, McLaren-Honda
• Konstruktör: McLaren-Honda, Storbritannien

[redigera] Grand Prix 1988

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnare	Stall
Brasiliens Grand Prix	3 april	Jacarepagua	Alain Prost	McLaren-Honda	*
San Marinos Grand Prix	1 maj	Imola	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Monacos Grand Prix	15 maj	Monte Carlo	Alain Prost	McLaren-Honda	*
Mexikos Grand Prix	29 maj	Mexiko City	Alain Prost	McLaren-Honda	*
Kanadas Grand Prix	12 juni	Montreal	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
USA:s Grand Prix	19 juni	Detroit	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Frankrikes Grand Prix	3 juli	Paul Ricard	Alain Prost	McLaren-Honda	*
Storbritanniens Grand Prix	10 juli	Silverstone	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Tysklands Grand Prix	24 juli	Hockenheimring	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Ungerns Grand Prix	7 augusti	Hongaroring	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Belgiens Grand Prix	28 augusti	Spa-Francorchamps	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Italiens Grand Prix	11 september	Monza	Gerhard Berger	Ferrari	*
Portugals Grand Prix	25 september	Estoril	Alain Prost	McLaren-Honda	*
Spaniens Grand Prix	2 oktober	Jerez	Alain Prost	McLaren-Honda	*
Japans Grand Prix	30 oktober	Suzuka	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Australiens Grand Prix	13 november	Adelaide	Alain Prost	McLaren-Honda	*

[redigera] Stall, nummer och förare 1988

• AGS-Ford
  • 14 - Philippe Streiff, Frankrike
• Arrows-Megatron
  • 17 - Derek Warwick, Storbritannien
  • 18 - Eddie Cheever, USA
• Benetton-Ford
  • 19 - Alessandro Nannini, Italien
  • 20 - Thierry Boutsen, Belgien
• BMS Scuderia Italia (Dallara-Ford)
  • 36 - Alex Caffi, Italien
• Coloni-Ford
  • 31 - Gabriele Tarquini, Italien
• EuroBrun-Ford
  • 32 - Oscar Larrauri, Argentina
  • 33 - Stefano Modena, Italien
• Ferrari
  • 27 - Michele Alboreto, Italien
  • 28 - Gerhard Berger, Österrike
• Larrousse (Lola-Ford)
  • 29 - Yannick Dalmas, Frankrike / Aguri Suzuki, Japan / Pierre-Henri Raphanel, Frankrike
  • 30 - Philippe Alliot, Frankrike
• Ligier-Judd
  • 25 - Rene Arnoux, Frankrike
  • 26 - Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
• Lotus-Honda
  • 1 - Nelson Piquet, Brasilien
  • 2 - Satoru Nakajima, Japan
• March-Judd
  • 15 - Mauricio Gugelmin, Brasilien
  • 16 - Ivan Capelli, Italien
• McLaren-Honda
  • 11 - Alain Prost, Frankrike
  • 12 - Ayrton Senna, Brasilien
• Minardi-Ford
  • 23 - Adrián Campos, Spanien / Pierluigi Martini, Italien
  • 24 - Luis Pérez Sala, Spanien
• Osella
  • 21 - Nicola Larini, Italien
• Rial-Ford
  • 22 - Andrea de Cesaris, Italien
• Tyrrell-Ford
  • 3 - Jonathan Palmer, Storbritannien
  • 4 - Julian Bailey, Storbritannien
• Williams-Judd
  • 5 - Nigel Mansell, Storbritannien / Martin Brundle, Storbritannien / Jean-Louis Schlesser, Frankrike
  • 6 - Riccardo Patrese, Italien
• Zakspeed
  • 9 - Piercarlo Ghinzani, Italien
  • 10 - Bernd Schneider, Tyskland

[redigera] Slutställning förare 1988

1. Ayrton Senna, McLaren-Honda, 90 poäng
2. Alain Prost, McLaren-Honda, 87
3. Gerhard Berger, Ferrari, 41
4. Thierry Boutsen, Benetton-Ford, 27
5. Michele Alboreto, Ferrari, 24
6. Nelson Piquet, Lotus-Honda, 22
7. Ivan Capelli, March-Judd, 17
8. Derek Warwick, Arrows-Megatron, 17
9. Nigel Mansell, Williams-Judd, 12
10. Alessandro Nannini, Benetton-Ford, 12
11. Riccardo Patrese, Williams-Judd, 8
12. Eddie Cheever, Arrows-Megatron, 6
13. Mauricio Gugelmin, March-Judd, 5
14. Jonathan Palmer, Tyrrell-Ford, 5
15. Andrea de Cesaris, Rial-Ford, 3
16. Satoru Nakajima, Lotus-Honda, 1
17. Pierluigi Martini, Minardi-Ford, 1

[redigera] Slutställning konstruktörer 1988

1. McLaren-Honda, 199 poäng
2. Ferrari, 65
3. Benetton-Ford, 39
4. Lotus-Honda, 23
5. Arrows-Megatron, 23
6. March-Judd, 22
7. Williams-Judd, 20
8. Tyrrell-Ford, 5
9. Rial-Ford, 3
10. Minardi-Ford, 1
11. Lola-Ford, 0
12. Dallara-Ford, 0
13. AGS-Ford, 0
14. Coloni-Ford, 0
15. Ligier-Judd, 0
16. Osella, 0
17. EuroBrun-Ford, 0
18. Zakspeed, 0

[redigera] Säsonger

Formel 1-säsonger

1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011