Formel 1-VM 1979

Wikipedia

Formel 1-VM 1979

F1-regler i korthet 1979
Motor	Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 000 cc
Max cylindrar	12
Bilens minimivikt	575 kg
{{{rub1}}}	{{{info1}}}
Poängberäkning	9, 6, 4, 3, 2, 1 • Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen. • Endast de fyra bästa poängen från de sju första loppen och de fyra bästa poängen från de resterande åtta loppen räknades in i mästerskapet. • I konstruktörsmästerskapet räknades poängen från alla loppen.

Innehåll 1 Vinnare 2 Grand Prix 1979 3 Stall, nummer och förare 1979 4 Slutställning förare 1979 5 Slutställning konstruktörer 1979 6 Säsonger

[redigera] Vinnare

• Förare: Jody Scheckter, Sydafrika, Ferrari
• Konstruktör: Ferrari, Italien

[redigera] Grand Prix 1979

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnare	Stall
Argentinas Grand Prix	21 januari	Buenos Aires	Jacques Laffite	Ligier-Ford	*
Brasiliens Grand Prix	4 februari	Interlagos	Jacques Laffite	Ligier-Ford	*
Sydafrikas Grand Prix	3 mars	Kyalami	Gilles Villeneuve	Ferrari	*
USA:s Grand Prix West	8 april	Long Beach	Gilles Villeneuve	Ferrari	*
Spaniens Grand Prix	29 april	Jarama	Patrick Depailler	Ligier-Ford	*
Belgiens Grand Prix	13 maj	Zolder	Jody Scheckter	Ferrari	*
Monacos Grand Prix	27 maj	Monte Carlo	Jody Scheckter	Ferrari	*
Frankrikes Grand Prix	1 juli	Dijon-Prenois	Jean-Pierre Jabouille	Renault	*
Storbritanniens Grand Prix	14 juli	Silverstone	Clay Regazzoni	Williams-Ford	*
Tysklands Grand Prix	29 juli	Hockenheimring	Alan Jones	Williams-Ford	*
Österrikes Grand Prix	12 augusti	Österreichring	Alan Jones	Williams-Ford	*
Nederländernas Grand Prix	26 augusti	Zandvoort	Alan Jones	Williams-Ford	*
Italiens Grand Prix	9 september	Monza	Jody Scheckter	Ferrari	*
Kanadas Grand Prix	30 september	Montreal	Alan Jones	Williams-Ford	*
USA:s Grand Prix East	7 oktober	Watkins Glen	Gilles Villeneuve	Ferrari	*

[redigera] Stall, nummer och förare 1979

• Alfa Romeo
  • 35 - Bruno Giacomelli, Italien
  • 36 - Vittorio Brambilla, Italien
• Arrows-Ford
  • 29 - Riccardo Patrese, Italien
  • 30 - Jochen Mass, Tyskland
• ATS-Ford
  • 9 - Hans-Joachim Stuck, Tyskland
• Brabham-Alfa Romeo
  • 5 - Niki Lauda, Österrike
  • 6 - Nelson Piquet, Brasilien
• Brabham-Ford
  • 5 - Ricardo Zunino, Argentina
• Ensign-Ford
  • 22 - Derek Daly, Storbritannien / Patrick Gaillard, Frankrike / Marc Surer, Schweiz
• Ferrari
  • 11 - Jody Scheckter, Sydafrika
  • 12 - Gilles Villeneuve, Kanada
• Fittipaldi-Ford
  • 14 - Emerson Fittipaldi, Brasilien
  • 19 - Alex Ribeiro, Brasilien
• Kauhsen-Ford
  • 36 - Gianfranco Brancatelli, Italien
• Ligier-Ford
  • 25 - Patrick Depailler, Frankrike / Jacky Ickx, Belgien
  • 26 - Jacques Laffite, Frankrike
• Lotus-Ford
  • 1 - Mario Andretti, USA
  • 2 - Carlos Reutemann, Argentina
• McLaren-Ford
  • 7 - John Watson, Storbritannien
  • 8 - Patrick Tambay, Frankrike
• Merzario-Ford
  • 24 - Arturo Merzario, Italien / Gianfranco Brancatelli, Italien
• Rebaque (Lotus-Ford, Rebaque-Ford)
  • 31 - Hector Rebaque, Mexiko
• Renault
  • 15 - Jean-Pierre Jabouille, Frankrike
  • 16 - René Arnoux, Frankrike
• Shadow-Ford
  • 17 - Jan Lammers, Nederländerna
  • 18 - Elio de Angelis, Italien
• Tyrrell-Ford
  • 3 - Didier Pironi, Frankrike
  • 4 - Jean-Pierre Jarier, Frankrike / Geoff Lees, Storbritannien / Derek Daly, Storbritannien
  • 33 - Derek Daly, Storbritannien
• Williams-Ford
  • 27 - Alan Jones, Australien
  • 28 - Clay Regazzoni,Schweiz
• Wolf-Ford
  • 20 - James Hunt, Storbritannien / Keke Rosberg, Finland

[redigera] Slutställning förare 1979

1. Jody Scheckter, Ferrari, 51 poäng
2. Gilles Villeneuve, Ferrari, 47
3. Alan Jones, Williams-Ford, 40
4. Jacques Laffite, Ligier-Ford, 36
5. Clay Regazzoni, Williams-Ford, 29
6. Patrick Depailler, Ligier-Ford, 20
7. Carlos Reutemann, Lotus-Ford, 20
8. René Arnoux, Renault, 17
9. John Watson, McLaren-Ford, 15
10. Didier Pironi, Tyrrell-Ford, 14
11. Jean-Pierre Jarier, Tyrrell-Ford, 14
12. Mario Andretti, Lotus-Ford, 14
13. Jean-Pierre Jabouille, Renault, 9
14. Niki Lauda, Brabham-Ford & Brabham-Alfa Romeo, 4
15. Nelson Piquet, Brabham-Ford & Brabham-Alfa Romeo, 3
16. Elio de Angelis, Shadow-Ford, 3
17. Jacky Ickx, Ligier-Ford, 3
18. Jochen Mass, Arrows-Ford, 3
19. Hans-Joachim Stuck, ATS-Ford, 2
20. Riccardo Patrese, Arrows-Ford, 2
21. Emerson Fittipaldi, Fittipaldi-Ford, 1

[redigera] Slutställning konstruktörer 1979

1. Ferrari, 113 poäng
2. Williams-Ford, 75
3. Ligier-Ford, 61
4. Lotus-Ford, 39
5. Tyrrell-Ford, 28
6. Renault, 26
7. McLaren-Ford, 15
8. Brabham-Alfa Romeo, 7
9. Arrows-Ford, 5
10. Shadow-Ford, 3
11. ATS-Ford 2
12. Fittipaldi-Ford, 1
13. Brabham-Ford, 0
14. Wolf-Ford, 0
15. Ensign-Ford, 0
16. Alfa Romeo, 0

[redigera] Säsonger

Formel 1-säsonger

1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011