Formel 1-VM 1965

Wikipedia

Formel 1-VM 1965

F1-regler i korthet 1965
Motor	Över-/turboladdad 1 300 cc Sug 1 500 cc
Max cylindrar	Ingen begränsning
Bilens minimivikt	450 kg
{{{rub1}}}	{{{info1}}}
Poängberäkning	9, 6, 4, 3, 2, 1 • Endast de sex bästa poängen från de tio loppen räknades in i mästerskapet. • Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

[redigera] Vinnare

Förare: Jim Clark, Storbritannien, Lotus-Climax
Konstruktör: Lotus-Climax, Storbritannien

[redigera] Grand Prix 1965

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnare	Stall
Sydafrikas Grand Prix	1 januari	East London	Jim Clark	Lotus-Climax	*
Monacos Grand Prix	30 maj	Monte Carlo	Graham Hill	BRM	*
Belgiens Grand Prix	13 juni	Spa-Francorchamps	Jim Clark	Lotus-Climax	*
Frankrikes Grand Prix	27 juni	Charade	Jim Clark	Lotus-Climax	*
Storbritanniens Grand Prix	10 juli	Silverstone	Jim Clark	Lotus-Climax	*
Nederländernas Grand Prix	18 juli	Zandvoort	Jim Clark	Lotus-Climax	*
Tysklands Grand Prix	1 augusti	Nürburgring	Jim Clark	Lotus-Climax	*
Italiens Grand Prix	12 september	Monza	Jackie Stewart	BRM	*
USA:s Grand Prix	3 oktober	Watkins Glen	Graham Hill	BRM	*
Mexikos Grand Prix	24 oktober	Mexiko City	Richie Ginther	Honda	*

[redigera] Stall, nummer och förare 1965

BRM
- 3, 7, 9, 10, 30 - Graham Hill, Storbritannien
- 4, 8, 10, 12, 32 - Jackie Stewart, Storbritannien
Bob Gerard
- 20 - John Rhodes, Storbritannien (Cooper-Climax)
- 25 - Alan Rollinson, Storbritannien (Cooper-Ford)
Brabham-Climax
- 1, 4, 7, 8, 14 - Jack Brabham, Australien
- 5, 7, 8, 12, 14, 15, 16 - Dan Gurney, USA
- 2, 6, 14, 16 - Denny Hulme, Nya Zeeland
- 10 - Giancarlo Baghetti, Italien
Brian Gubby (Lotus-Climax)
- 26 - Brian Gubby, Storbritannien
Clive Puzey (Lotus-Climax)
- 24 - Clive Puzey, Rhodesia
Cooper-Climax
- 4, 7, 9, 11, 16, 18 - Bruce McLaren, Nya Zeeland
- 5, 8, 10, 12, 18, 20 - Jochen Rindt, Österrike
DW Racing Enterprises
- 9, 14, 18, 24, 30, 36 - Bob Anderson, Storbritannien (Brabham-Climax)
- 10, 22 - Paul Hawkins, Australien (Lotus-Climax)
David Prophet (Brabham-Ford)
- 19 - David Prophet, Storbritannien
Ecurie Tomahawk (Lotus-Ford)
- 32 - Dave Charlton, Sydafrika
Ferrari
- 1, 2, 7, 8, 18 - John Surtees, Storbritannien
- 2, 4, 8, 17 - Lorenzo Bandini, Italien
- 6 - Nino Vaccarella, Italien
- 14 - Pedro Rodriguez, Mexiko
- 24 - Bob Bondurant, USA
- 24 - Ludovico Scarfiotti, Italien
Honda
- 11, 12, 19, 22, 28 - Ronnie Bucknum, USA
- 10, 11, 20, 22, 26 - Richie Ginther, USA
Ian Raby Racing (Brabham-BRM & Brabham-Climax)
- 23, 24 - Ian Raby, Storbritannien
- 24 - Chris Amon, Nya Zeeland
John Love (Cooper-Climax)
- 17 - John Love, Rhodesia
John Willment Automobiles
- 11, 16, 17, 21, 26, 30, 46 - Frank Gardner, Australien (Brabham-BRM)
- 18 - Paul Hawkins, Australien (Brabham-Ford)
Lawson (Lotus-Climax)
- 22 - Ernie Pieterse, Sydafrika
Lotus-Climax
- 1, 5, 6, 17, 24 - Jim Clark, Storbritannien
- 2, 6, 8, 18, 26 - Mike Spence, Storbritannien
- 3 - Gerhard Mitter, Tyskland
- 28 - Geki, Italien
- 18 - Moises Solana, Mexiko
Otello Nucci
- 20 - Peter de Klerk, Sydafrika (De Klerk Alfa Romeo Special)
- 21 - Doug Serrurier, Sydafrika (LDS-Climax)
R R C Walker Racing Team
- 11, 12, 15, 16, 20, 26, 34, 42 - Joakim Bonnier, Sverige (Brabham-Climax)
- 12, 14, 16, 17, 21, 28, 36, 44 - Jo Siffert, Schweiz (Brabham-BRM)
Reg Parnell (Lotus-BRM)
- 15 - Tony Maggs, Sydafrika
- 15, 20, 21, 22, 23, 34, 40 - Richard Attwood, Storbritannien
- 16 - Mike Hailwood, Storbritannien
- 22, 23, 38 - Innes Ireland, Storbritannien
- 19, 24 - Chris Amon, Nya Zeeland
- 22 - Bob Bondurant, USA
Sam Tingle (LDS-Alfa Romeo)
- 25 - Sam Tingle, Rhodesia
Scuderia Centro Sud (BRM)
- 27 - Lucien Bianchi, Belgien
- 28 - Willy Mairesse, Belgien
- 12, 24, 29, 48 - Masten Gregory, USA
- 25, 50 - Roberto Bussinello, Italien
- 52 - Giorgio Bassi, Italien
Scuderia Scribante (Lotus-Climax)
- 23 - Neville Lederle, Sydafrika
Team Pretoria (LDS-Alfa Romeo)
- 29 - Jackie Pretorius, Sydafrika
Ted Lanfear ( Lotus-Ford)
- 27 - Brausch Niemann, Sydafrika
Trevor Blokdyk (Cooper-Ford)
- 28 - Trevor Blokdyk, Sydafrika