Formel 1-VM 1976

Wikipedia

Formel 1-VM 1976

F1-regler i korthet 1976
Motor	Över-/turboladdad 1 500 cc Sug 3 000 cc
Max cylindrar	12
Bilens minimivikt	575 kg
{{{rub1}}}	{{{info1}}}
Poängberäkning	9, 6, 4, 3, 2, 1 • Endast de sju bästa poängen från de åtta första loppen och de sju bästa poängen från de resterande åtta loppen räknades in i mästerskapet. • Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

Innehåll 1 Vinnare 2 Grand Prix 1976 3 Stall, nummer och förare 1976 4 Slutställning förare 1976 5 Slutställning konstruktörer 1976 6 Säsonger

[redigera] Vinnare

• Förare: James Hunt, Storbritannien, McLaren-Ford
• Konstruktör: Ferrari, Italien

[redigera] Grand Prix 1976

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnare	Stall
Brasiliens Grand Prix	25 januari	Interlagos	Niki Lauda	Ferrari	*
Sydafrikas Grand Prix	6 mars	Kyalami	Niki Lauda	Ferrari	*
USA:s Grand Prix West	28 mars	Long Beach	Clay Regazzoni	Ferrari	*
Spaniens Grand Prix	2 maj	Jarama	James Hunt	McLaren-Ford	*
Belgiens Grand Prix	16 maj	Zolder	Niki Lauda	Ferrari	*
Monacos Grand Prix	30 maj	Monte Carlo	Niki Lauda	Ferrari	*
Sveriges Grand Prix	13 juni	Anderstorp	Jody Scheckter	Tyrrell-Ford	*
Frankrikes Grand Prix	4 juli	Paul Ricard	James Hunt	McLaren-Ford	*
Storbritanniens Grand Prix	18 juli	Brands Hatch	Niki Lauda	Ferrari	*
Tysklands Grand Prix	1 augusti	Nürburgring	James Hunt	McLaren-Ford	*
Österrikes Grand Prix	15 augusti	Österreichring	John Watson	Penske-Ford	*
Nederländernas Grand Prix	29 augusti	Zandvoort	James Hunt	McLaren-Ford	*
Italiens Grand Prix	12 september	Monza	Ronnie Peterson	March-Ford	*
Kanadas Grand Prix	3 oktober	Mosport Park	James Hunt	McLaren-Ford	*
USA:s Grand Prix East	10 oktober	Watkins Glen	James Hunt	McLaren-Ford	*
Japans Grand Prix	24 oktober	Fuji	Mario Andretti	Lotus-Ford	*

[redigera] Stall, nummer och förare 1976

• Blignaut (Tyrrell-Ford)
  • 15 - Ian Scheckter, Sydafrika
• Boro-Ford
  • 27, 37, 40 - Larry Perkins, Australien
• Brabham-Alfa Romeo
  • 7 - Carlos Reutemann, Argentina / Rolf Stommelen, Tyskland / Larry Perkins, Australien
  • 8 - Carlos Pace, Brasilien
  • 77 - Rolf Stommelen, Tyskland
• BRM
  • 14 - Ian Ashley, Storbritannien
• BS Fabrications (Surtees-Ford)
  • 38 - Henri Pescarolo, Frankrike
• Ensign-Ford
  • 22 - Chris Amon, Nya Zeeland / Patrick Nève, Belgien / Hans Binder, Österrike / Jacky Ickx, Belgien
• F&S Properties (Penske-Ford)
  • 39 - Boy Hayje, Nederländerna
• Ferrari
  • 1- Niki Lauda, Österrike
  • 2 - Clay Regazzoni, Schweiz
  • 35 - Carlos Reutemann, Argentina
• Fittipaldi-Ford
  • 30 - Emerson Fittipaldi, Brasilien
  • 31 - Ingo Hoffman, Brasilien
• Heroes Racing Corporation (Tyrrell-Ford)
  • 52 - Kazuyoshi Hoshino, Japan
• Hesketh-Ford
  • 24 - Harald Ertl, Österrike
  • 25 - Guy Edwards, Storbritannien / Rolf Stommelen, Tyskland / Alex Ribeiro, Brasilien
• Kojima-Ford
  • 51 - Masahiro Hasemi, Japan
• Ligier-Matra
  • 26 - Jacques Laffite, Frankrike
• Lotus-Ford
  • 5 - Ronnie Peterson, Sverige / Bob Evans, Storbritannien / Mario Andretti, USA
  • 6 - Mario Andretti, USA / Gunnar Nilsson, Sverige
• Maki-Ford
  • 54 - Tony Trimmer, Storbritannien
• Mapfre-Williams (Williams-Ford)
  • 25 - Emilio Zapico, Spanien
• March-Ford
  • 9 - Vittorio Brambilla, Italien
  • 10 - Lella Lombardi, Italien / Ronnie Peterson, Sverige
  • 34 - Hans-Joachim Stuck, Tyskland
  • 35 - Arturo Merzario Italien
• McLaren-Ford
  • 11 - James Hunt, Storbritannien
  • 12 - Jochen Mass, Tyskland
• OASC Racing Team (Tyrrell-Ford)
  • 39 - Otto Stuppacher, Österrike
• Parnelli-Ford
  • 27 - Mario Andretti, USA
• Penske-Ford
  • 28 - John Watson, Storbritannien
• RAM (Brabham-Ford)
  • 32 - Loris Kessel, Schweiz / Bob Evans, Storbritannien / Rolf Stommelen, Tyskland
  • 33 - Emilio de Villota, Spanien / Patrick Nève, Belgien / Jac Nelleman, Danmark / Damien Magee, Storbritannien / Lella Lombardi, Italien
• Scuderia Gulf Rondini (Tyrrell-Ford)
  • 37, 39, 40 - Alessandro Pesenti-Rossi, Italien
• Shadow-Ford
  • 16 - Tom Pryce, Storbritannien
  • 17 - Jean-Pierre Jarier, Frankrike
• Shellsport/Whiting (Surtees-Ford)
  • 13 - Divina Galica, Storbritannien
• Sports Cars of Austria (March-Ford)
  • 40 - Karl Oppitzhauser, Österrike ?
• Surtees-Ford
  • 18 - Brett Lunger, USA / Conny Andersson, Sverige / Noritake Takahara, Japan
  • 19 - Alan Jones, Australien
• Team P R Reilly (Shadow-Ford)
  • 40 - Mike Wilds, Storbritannien
• Theodore Racing (March-Ford)
  • 10 - Ronnie Peterson, Sverige
  • 34 - Hans-Joachim Stuck, Tyskland
• Tyrrell-Ford
  • 3 - Jody Scheckter, Sydafrika
  • 4 - Patrick Depailler, Frankrike
• Williams (Wolf-Williams-Ford)
  • 20 - Jacky Ickx, Belgien
  • 21 - Michel Leclère, Frankrike / Renzo Zorzi, Italien (Williams-Ford)
• Wolf-Williams-Ford
  • 20 - Jacky Ickx, Belgien / Arturo Merzario, Italien
  • 21 - Michel Leclère, Frankrike / Chris Amon, Nya Zeeland / Warwick Brown, Australien / Hans Binder, Österrike / Masami Kuwashima, Japan

[redigera] Slutställning förare 1976

1. James Hunt, McLaren-Ford, 69 poäng
2. Niki Lauda, Ferrari, 68
3. Jody Scheckter, Tyrrell-Ford, 49
4. Patrick Depailler, Tyrrell-Ford, 39
5. Clay Regazzoni, Ferrari, 31
6. Mario Andretti, Parnelli-Ford & Lotus-Ford, 22
7. John Watson, Penske-Ford, 20
8. Jacques Laffite, Ligier-Matra, 20
9. Jochen Mass, McLaren-Ford, 19
10. Gunnar Nilsson, Lotus-Ford, 11
11. Ronnie Peterson,March-Ford, 10
12. Tom Pryce, Shadow-Ford, 10
13. Hans-Joachim Stuck, March-Ford, 8
14. Carlos Pace, Brabham-Alfa Romeo, 7
15. Alan Jones, Surtees-Ford, 7
16. Carlos Reutemann, Brabham-Alfa Romeo, 3
17. Emerson Fittipaldi, Fittipaldi-Ford, 3
18. Chris Amon, Ensign-Ford, 2
19. Vittorio Brambilla, March-Ford, 1
20. Rolf Stommelen, Brabham-Alfa Romeo, 1

[redigera] Slutställning konstruktörer 1976

1. Ferrari, 83 poäng
2. McLaren-Ford, 74
3. Tyrrell-Ford, 71
4. Lotus-Ford, 29
5. Penske-Ford, 20
6. Ligier-Matra, 20
7. March-Ford, 19
8. Shadow-Ford, 10
9. Brabham-Alfa Romeo, 9
10. Surtees-Ford, 7
11. Fittipaldi-Ford, 3
12. Ensign-Ford, 2
13. Parnelli-Ford, 1
14. Hesketh-Ford, 0
15. Wolf-Williams-Ford, 0
16. Boro-Ford, 0
17. Williams-Ford, 0
18. Kojima-Ford, 0
19. Brabham-Ford, 0

[redigera] Säsonger

Formel 1-säsonger

1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011