Gustaf VI Adolf

Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882, död 15 september 1973, fram till sin tronbestigning hertig av Skåne, Sveriges Konung från 29 oktober 1950. Son till Gustaf V och drottning Victoria. Farfar till Carl XVI Gustaf. Gustaf VI var den siste med konungabeteckningen Sveriges, Götes och Vendes konung därför att hovet tyckte att de andra titlarna hade spelat ut sin rätt då Carl XVI Gustaf tillträdde.

Prins av Sverige och Norge 1882-1905. Prins av Sverige 1905-1907. Sveriges kronprins 1907-50. Sveriges kung 1950-73.

Gift 1) 1905 med prinsessan Margaret av Connaught (död 1920). Gift 2) 1923 med Lady Louise Mountbatten.

[redigera] Uppväxt

[redigera] Barndom

Lördagen den 11 november 1882 ca kl. 17.00 nedkom Kronprinsessan Victoria med Kronprins Gustafs äldste son. Vittnen var statsminister greve Arvid Posse och utrikesminister friherre Hochschild med deras respektive fruar. Strax därefter meddelades prinsfödseln på Artilleriplan, och salut avlossades med 42 skott. Hertigen av Skåne, prins Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf döptes i Vita Havet på Stockholms slott den 25 november samma år, av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg, i vatten som hämtats från floden Jordan i dåvarande Palestina.

Louise Rinman var kronprinsbarnens sköterska och fick smeknamnet Vass. Den första guvernanten var Mamsell Ida Borin, men hon avlöstes 1890 av informatorn doktor Carl Svedelius. I träslöjd hade prinsarna undervisningsrådet Hjalmar Berg.

En stor del av barndomens somrar tillbringades på slottet Mainau hos morföräldrarna. Farmor drottning Sofia lät ofta skicka efter prinsarna till Ulriksdals slott som var hennes favoritresidens.

Byggde en kutter som döptes till Sif.

[redigera] Utbildning

Vårterminen 1902 skrevs arvfursten in på Uppsala universitet. Hans lektorer var historikern Harald Hjärne, den skytteanska professorn statsvetaren Simon Boëthius, nationalekonomen David Davidsson, och arkeologen Oscar Almgren. Från denna tid kommer de omtalade bronsålderfynd som hertigen av Skåne fann i utgrävningen av Hågas gravhög, numera på Statens Historiska Museum.

Gustaf VI Adolf talade fyra språk flytande: svenska, engelska, franska och tyska. Läste även italienska helt obehindrat och förstod även latin.

[redigera] Familj

Den 26 januari 1905 befann sig hertigen av Skåne i Kairo, Egypten, och där mötte han hertigen av Connaughts äldsta dotter Margaret. Det var på banketten för khediven ‘Abbās Hilmi Pashas av Egypten födelsedag. Till bordet skulle hertigen av Skåne egentligen ha haft Margarets yngre syster Patricia, som ryktades vara hans blivande gemål, men i stället tog han Margaret som sin bordsdam. De förlovade sig redan efter fyra veckor i Kairo och gifte sig i juni samma år på Windsor Castle.

Som bröllopsgåva fick prinsparet Sofiero slott av Gustaf Adolfs farfar, Oscar II.

Barn

Gustaf Adolf (1906-1947), Hertig av Västerbotten.
Sigvard Bernadotte (1907-2002), hertig av Uppland till 1934, greve af Wisborg från 1951.
Ingrid (1910-2000), drottning av Danmark från 1947.
Prins Bertil (1912-1997), hertig av Halland.
Carl Johan Bernadotte (f. 1916), hertig av Dalarna till 1946, greve af Wisborg sedan 1951.

Kung Gustaf VI Adolf och Drottning Louise

Kronprinsessan Margareta insjuknade och avled våren 1920 i akut blodförgiftning (vid sin död hon gravid i åttonde månaden och skulle ha fött parets sjätte barn). Kronprins Gustaf Adolf reste mycket under sina änklingsår, bl a till England 1923 där han bland vänner mötte sin andra gemål, Louise Mountbatten, på en middagsbjudning.

Förlovningen med Lady Louise Mountbatten eklaterades den 1 juli 1923, och paret vigdes den 3 november samma år i S:t James Chapel i London av ärkebiskopen av Canterbury. Paret fick inga gemensamma barn; 1925 nedkom dåvarande kronprinsessan Louise med ett dödfött flickebarn.

Drottning Louise avled i mars 1965 på St:Görans sjukhus i sviterna av en akut operation (efter att ha varit drabbad av tilltagande sjukdom sedan hösten 1964). Drottning Louise hade tidigare på 1950-talet haft ett par mindre hjärtinfarkter och led sedan länge av hjärtklappning. Hon gjorde sitt sista offentliga framträdande på Nobelfesten i december 1964.

[redigera] Regentskap och intressen

Efter fadern Gustaf V:s bortgång den 29 oktober 1950, svor kung Gustaf VI Adolf den kungliga eden och höll minnestal över den döde monarken i rikssalen den 30 oktober.

Gustaf VI Adolf var känd som en ivrig och även kunnig amatörarkeolog, som vid flera tillfällen begav sig till Italien för att delta i utgrävningar. Sin första utgrävning var han med om som sextonåring, under riksantikvarien Hans Hildebrand vid Tullgarns slott. Bland hans utmärkelser kan nämnas att han invaldes som hedersmedlem av British Academy 1953.

Andra intressen var kinesisk konst.

Han reste som kronprins till Amerika på "den stora resan" 1926-1927, var ordförande i Riksidrottsförbundet, reste till svenskborna i Estland 1931, företog årliga stora manövrar med armén. Det har sagts att han skrev 7000 namnteckningar per år, och var värd för 3000 gäster per år.

Denne kung var den förste svenske monarken efter frihetstiden helt utan politisk makt. Han hade ändå en så stark ställning, att riksdagen trots de starka vänstervindar som blåste i början av 1970-talet inte ville låta den nya regeringsformen träda ikraft förrän efter denne konungs frånfälle.

I augusti 1973 insjuknade Gustaf VI Adolf i blödande magsår, varför han opererades den 21 augusti. Efter operationen drabbades kungen av lunginflammation, hjärtflimmer, försämrad njurfunktion och återkommande magsår. Gustaf VI Adolf avled stilla kl 20.35 den 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i kretsen av de närmaste. Den direkta dödsorsaken var lunginflammation.

Gustaf VI Adolf låg för döden vid en skickelsediger tidpunkt. Samtidigt pågick Norrmalmstorgsdramat och den svenska valkampanj som avslutades med riksdagsval dagen efter konungens bortgång. Fyra dagar tidigare hade också militärkuppen i Chile ägt rum, vilket vid tiden väckte stor uppmärksamhet.

Sveriges regenter

Bernadotteska ätten (från 1818)

Företrädare:
Gustaf V

Sveriges regenter
1950-1973

Efterträdare:
Carl XVI Gustaf

[redigera] Se även

Gustaf VI Adolfs antavla

[redigera] Källor

Fjellman, Margit Vår Kung. Sju decennier i Gustaf VI Adolfs liv - En kavalkad i ord och bild (utan år)
Fjellman, Margit Ett år med Kungen (utan år)
Kung Gustaf och hans folk (Sthlm 1951)
När Var Hur 1974 (Sthlm 1973)

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../g/u/s/Gustaf_VI_Adolf_4ec5.html

Gustaf VI Adolf

Wikipedia