Quebec
Wikipedia
- Denna artikel behandlar provinsen Quebec. För staden med samma namn, se Quebec (stad).
Quebec (franska: Québec) är en provins i östra Kanada. Med sin yta på 1 542 056 km² (varav 1 183 128 km² land) är Quebec landets till ytan näst största provins och med sina 7 568 640 invånare (januari 2005, 24 % av Kanadas befolkning) den näst folkrikaste. Provinsens huvudstad heter också Quebec (franska Québec eller Ville de Québec) men provinsens största stad är Montreal (franska: Montréal). Provinsens dominerande och enda officiella språk är Quebecfranska och provinsen utgör den stora huvuddelen av Nordamerikas frankofona befolkning.
Invånarna i Quebec kallar sig för un(e) Québécois(e) på franska eller a Quebecker på engelska.
Innehåll |
[redigera] Geografi
- Huvudartikel: Quebecs geografi
Quebec är tre gånger så stort som Sverige och till större delen mycket glest befolkat. 90 % av provinsens yta utgörs av Kanadensiska skölden, det urberg som täcker nordöstra Nordamerika och Grönland. I väst gränsar Quebec till Ontario, Jamesbukten och Hudson Bay; I öst till Atlantprovinserna (Newfoundland och Labrador, New Brunswick, Nova Scotia och Prince Edward Island) samt Saint Lawrenceviken; i syd mot USA:s delstater Maine, New Hampshire, Vermont och New York; i norr avskärs Quebec från Baffinön i Nunavutterritoriet genom Hudsonsundet och Ungavabukten.
Norr om Montreal ligger Laurentiska bergen (Laurentides / Laurentian Mountains), en mycket gammal bergskedja, och i öst Appalacherna som sträcker sig in i Eastern Townships (Cantons de l’Est, "östra kommunerna") och in på Gaspéhalvön i Saint Lawrenceviken.
[redigera] Demografi
| De tio största städer i Quebec | ||
|---|---|---|
| Ort | 2001 | 1996 |
| Montreal | 1 812 723 | 1 774 846 |
| Quebec | 507 986 | 504 605 |
| Longueuil | 348 091 | 373 009 |
| Laval | 343 005 | 330 393 |
| Gatineau | 226 696 | 217 591 |
| Saguenay | 148 050 | 153 476 |
| Sherbrooke | 146 689 | 135 501 |
| Trois-Rivières | 122 395 | 124 417 |
| Lèvis | 121 999 | 118 344 |
| Terrebonne | 80 531 | 75 110 |
Större delen av Quebec är mycket glest befolkat – i den nordligaste halvan av provinsen, i sig större än Sverige, bor omkring 35 000 människor. Det mest tätbefolkade området är dalen i södra Quebec kring Saint Lawrencefloden där huvudstaden Quebec och provinsens största stad Montreal ligger.
Quebecs befolkningstillväxt är idag den lägsta i Kanada. Före 1960 var den den högsta i hela den industrialiserade världen. Invånarna i Quebec motsvarar 24 % av Kanadas befolkning men står för 42 % av landets internationella adoptioner.
Etniskt består Quebec av 91,9 % vita, 2,1 % svarta, 1,2 % ursprungsbefolkning, 1.0 % araber och 0,8 % asiater.
83,3 % är romersk-katolska, 2,1 % protestanter, 1,5 % muslimer, 1,2 % judar och 7,1 % är antingen ateister eller tillhör någon annan trosriktning.
[redigera] Quebecs ursprungsbefolkning
- Huvudartikel: Quebecs ursprungsbefolkning
Ursprungsbefolkningen i Quebec består av drygt 70 000 indianer och inuiter varav en stor del lever i elva s.k. First Nations (Premières Nations). De nordligaste delen av Quebec kallas idag Nunavik och utgör en del av den inuitiska nationen.
- Se även: Språk i Quebec, Kanadas ursprungsbefolkning
[redigera] Språk
Quebecfranska är det enda officiella språket i Quebec som därmed är den enda kanadensiska provins som inte har engelska som officiellt språk. Även New Brunswick har dock franska som officiellt språk vid sidan av engelska sedan 1982 och i Manitoba finns en begränsad form av officiell tvåspråkighet sedan 1870.
Drygt 80 % av Quebecs befolkning har franska som modersmål, vilket motsvarar nästan 20 % av Kanadas befolkning. 8 % uppger engelska som modersmål och nästan lika många något annat språk. De engelskspråkiga i Quebec är koncentrerade till Eastern Townships och Outaouais i sydvästra Quebec. Drygt 30 % av den franskspråkiga befolkningen talar även engelska och åtminstone 60 % av den engelskspråkiga tycker sig även förstå franska. I storstadsregionerna, i synnerhet i Montreal, är befolkningen i praktiken tvåspråkig, något som vanligen är ett krav för många jobb. Varje år tar Quebec emot omkring 30 000 invandrare från i första hand franskspråkiga länder (Frankrike och före detta franska kolonier).
I Quebec finns en stor engelsktalande minoritet på omkring 600 000 människor.
Ursprungsbefolkningen i Quebec består av omkring 70 000 människor, varav 60 % har officiell status som "indianer" och hälften säger sig ha algonkin, irokesiska eller ett inuitiskt språk som modersmål.
- Se även: Quebecs ursprungsbefolkning, inuiter
[redigera] Historia
- Huvudartikel: Quebecs historia
[redigera] Upptäckt och utforskning
Namnet "Quebec" kommer från algonkinordet för "sund" eller "avsmalning". Namnet syftade ursprungligen på den plats vid där Saint Lawrencefloden smalnar av och där huvudstaden Quebec idag ligger.
Den förste europén som utforskade det som idag är Quebec var Jacques Cartier. Han placerade 1534 ett kors antingen i Gaspé eller vid Old Fort Bay på Lower North Shore och seglade uppför Saint Lawrencefloden följande år.
[redigera] Nya Frankrike
Staden Quebec grundades vid den irokesiska indianbyn Stadacona i samband med att Cartier utforskade Kanada. Byn fanns emellertid inte kvar 1608 då Samuel de Champlain upprättade Habitation de Quebec där.
Någon gång efter 1627 introducerade Ludvig XIII av Frankrike ett länsherresystem i Nya Frankrike. Han förbjöd också alla som inte var romersk-katolska att bosätta sig i området, vilket knöt välfärd och utbildning till kyrkan. 1663 blev Nya Frankrike en kunglig provins underställd Ludvig XIV och hans förvaltare Jean Talon.
[redigera] Brittisk koloni
Under fredsförhandlingarna i Paris 1763 betraktade Ludvig XV av Frankrike Guadeloupes sockerplantager som viktigare för det franska imperiet än de ensliga, nordamerikanska viderna. Frankrike avträdde på så vis Kanada till Storbritannien som genom en kungörelse samma år döpte om Kanada, då en del av Nya Frankrike, till "Province of Quebec".
1774 instiftade det brittiska parlamentet den lag (Quebec Act) som skulle värna och bevara det franska språket och den franska kulturen i området. Genom lagen kunde Quebec behålla det franska rättssystemet, civil law, och den franska förvaltningen. Lagen garanterade religionsfrihet och beskyddade på så vis den romersk-katolska kyrkan i området. Att den inte motverkade katolicismen i Quebec gjorde att lagen blev en av de brittiska lagar (de så kallade Intolerable Acts) som orskade den amerikanska revolutionen (1775-1783) vilket slutade med att dagens USA grundades.
[redigera] Två Kanada
Efter kriget i USA flydde många lojalister från det nyupprättade USA till den brittiska kolonin i Quebec. Genom en ny gundlag 1791 (Constitutional Act of 1791) delades därför kolonin i två delar längs med Ottawafloden. De franskspråkiga delarna kring Saint Lawrenceflodens myning och norröver blev Nedre Kanada (motsvarande dagens Quebec). De västra delarna med sin engelskspråkiga befolkning blev Övre Kanada (motsvarande dagens Ontario) och övergick till ett engelskt rättssystem, common law.
[redigera] Revolten i Nedre Kanada
1837 gjorde man uppror mot det brittiska kolonialstyret. I Quebec bildade såväl engelsk- som franskspråkiga patrioter en motståndsgrupp under ledning av Louis-Joseph Papineau och Robert Nelson. Upproret i Nedre Kanada tog den oförberedda brittiska armén med överaskning och tvingade den att ställa upp en lokal milis. Kort efter revoltörernas inledande seger i slaget vid Saint-Denis söder om Montreal hade man dock slagit ned revolten.
[redigera] Unionen
Efter revolterna fick Lord Durham i uppdrag att utreda situationen i Kanada och lägga fram ett förslag på lösning i en rapport till det brittiska parlamentet. Den brittiska regeringen följde 1841 förslaget i rapporten och slog samman de två provinserna till Provinsen Kanada, en union som dock skulle visa sig mycket bräcklig.
Norra delen av det nuvarande Quebec kallades tidigare "Ungavaregionen" efter Ungavahalvön längst upp i norr. Kanadas parlament tillförde Quebec detta enorma området som angränsar till Jamesbukten, Hudson Bay och Hudsonsundet genom Quebec Boundary Extension Act 1898 och Quebec Boundaries Extension Act 1912.
[redigera] Konfederationen
På 1860-talet möttes delegater från de brittiska kolonierna i Nordamerika (Kanada, New Brunswick, Noca Scotia, Prince Edward Island och Newfoundland) i en serie konferenser i staden Quebec och i London för att diskutera en starkare union. Resultatet blev British North America Act som det brittiska parlamentet godkände 1867 och som lade grunden till ett statsförbund mellan dessa provinser. Provinsen Kanada delades pånytt upp i två delar, dagens Ontario och Quebec, och, tillsammans med New Brunswick och Nova Scotia, bildade man "Dominion of Canada". Prince Edward Island förenade sig med konfederationen 1873 och Newfoundland 1949.
[redigera] Den tysta revolutionen
Genom stöd från den katolska kyrkan kunde Maurice Duplessis konservativa regering dominera Quebecs politik från andra världskriget fram till 1960-talet. Då bildade Pierre Trudeau och andra intellektuella en liberal oppositionsgrupp, Parti libéral du Quebec, vilket ledde till den så kallade tysta revolutionen, en serie dramatiska händelser som slutade med att den katolska kyrkan förlorade sitt inflytande; att Hydro-Québec nationaliserades; och att en av Lesages ministrar, René Lévesque, skapade en separatiströrelse.
1963 bildades terroristgruppen Front de libération du Québec (FLQ) och under följande tio år genomförde man en serie bombattentat, rån och attacker mot regeringsbyggnader som ledde till åtminstone fem människors död. FLQ:s aktiviteter kuliminerade i den så kallade oktoberkrisen 1970 då James Cross, brittisk handelsdelegat, och Pierre Laporte, vice provinsminister, kidnappades och Laporte mördades. I sitt manifest deklarerade FLQ: "Under kommande år kommer Bourassa (Quebecs dåvarande viceguvernör) tvingas inse verkligheten; 100 000 revolutionära arbetare, beväpnade och organiserade".
På begäran av viceguvernör Robert Bourassa tog premiärminister Pierre Trudeau till Kanadas undantagslagar (tidigare endast använda under de två världskrigen) i kampen mot terrorismen. Omkring 497 människor arresterades, varav de flesta var oppositionspolitiker, fackföreningsmän, konstnärer och studenter. Den 3 februari 1971 frigav Kanadas justitieminister John Turner 435 av dessa. Arresteringarna är fortfarande kontroversiella: Även om de var moraliskt tveksamma och undantagslagarna snarare användes för att förtrycka oppositionen än att bekämpa terrorismen, gjorde de slut på terrordåden. 62 av de arresterade åtalades, 32 av dem för så allvarliga dåd att högsta domstolen förvägrade dem borgen. Förmodligen hade den federala polisens infiltrering av terroristernas organisation större inverkan på händelserna än arresteringsvågen.
[redigera] Quebec och den kanadensiska författningen
Lévesque och hans parti hade ställt upp i valen 1970 och 1973 med löftet att göra Quebec självständigt från övriga Kanada. Hans parti besegrades dock i båda valen och lyckades bara få 23 resp. 30 % av rösterna. Inför valet 1976 mjukade man därför upp sitt budskap. I stället för fullständig självständighet lovade man att genomföra en folkomröstning om ökad autonomi för provinsen med en lokal och, i de flesta frågor, oberoende regering men att man även i fortsättningen skulle ha till exempel gemensam valuta med Kanada. Trots att många väljare uppfattade förslaget som en hjälpligt maskerad självständighet, fick Parti Québècois 41 % av rösterna i valet den 15 november 1976 vilket räckte för att man skulle kunna bilda regering.
1977 tillträdde René Lévesques Parti Québécois. Snart presenterade man "lag 101" som definierade franska som provinsens enda officiella språk. Lagen är fortfarande kontroversiell och allmänt missförstådd såväl innanför som utanför provinsens gränser.
Den utlovade folkomröstningen hölls 1980. 60 % röstade mot förslaget. Av den fransktalande befolkningen stödde bara hälften Lévesques initiativ, i allmänhet var det de äldre invånarna som var mest tveksamma. Efter nederlaget i folkomröstningen begav sig Lévesque till Ottawa för att förhandla med Trudeaus minister Jean Chrétien och de andra nio provinsministrarna om en ny kanadensisk författning (den dåvarande, British North Amrecia Act, kunde bara ändras det brittiska parlamentet). Förhandlingarna strandade dock snart. På natten den 4 november 1981 (i Quebec kallad La Nuit des Longs Couteaux ("De långa knivarnas natt")) mötte i hemlighet Chrétien alla provinsministrar utom Lévesque och fick allas namnteckningar under det dokument som idag är Kanadas författning. Följande morgon ställde man Lévesque inför faktum och krävde att även han skulle underteckna dokumentet. Han vägrade dock och återvände istället till Quebec. 1982 fick Trudeau den nya författningen godkänd av Storbritannien. Flera försök har sedan dess gjorts att förmå Quebec att godkänna Kanadas författning utan framgång och än idag saknas Quebecs namnteckning på detta dokument. Frågan om Quebecs självständighet är fortfarande mycket kontroversiell och har orsakat politisk splittring i provinsen och flera politikers avgång.
[redigera] Politik
Viceguvernören (Lieutenant-gouverneur / Lieutenant Governor) är statsöverhuvud och den brittiska drottningens ställföreträdare i Quebec. Regeringschefen (Premier ministre / Premier) är ledare för det största partiet i enkammarparlamentet (Assemblée Nationale de Quebec / National Assembly of Quebec) som utser ministerrådet. Tidigare hade man två kamrar, men 1968 blev Quebec den sista provinsen som avskaffade tvåkammarsystemet. Med den franska hederslegionen som förbild delar Quebecs regering ut Ordre national du Québec till, i första hand, medborgare som utmärkt sig med enastående bedrifter.
[redigera] Administrativ indelning
- Huvudartikel: Quebecs regioner
- Se även: Lista över Quebecs administrativa indelningar
[redigera] Ekonomi
Längs Saint Lawrencefloden i söder ligger Quebecs bördiga jordbruksområde som producerar mejerivaror, frukt, grönsaker, lönnsirap (Quebec är världens största producent) och boskap.
Norr om detta bördiga områda är Quebecs sjöar, floder och skogar rika på naturresurser. Produktionen av pappersmassa, papper och vattenkraft tillhör provinsens viktigaste industrier.
Kring Montreal finns Quebecs högteknologiska industri med bl.a. Bombardier (farkoster), Pratt & Whitney (jetmotorer), CAE (flygsimulatorer) och Lockheed Martin (flygplan). Dessa företag med sina underleverantörer gör Quebec till världens fjärde största aktör inom flygindustrin.
Quebecs tre största vattenkraftverk ligger längs med La Grande Rivière.
[redigera] Kultur
Les Québécois ("Quebecarna") betraktar Quebec som sitt hemland, även de som har bosatt i övriga Kanada eller i USA. De utgör majoriteten av Nordamerikas fransktalande befolkning. Förutom invånarna i Quebec finns mindre frankofona enklaver i övriga Kanada med mer eller mindre starka band till Quebec. Montreal är Quebecs kulturella centrum, en stad som av historiska skäl blivit en kulturell smältdegel med lika starka band till USA, Frankrike och Storbritannien. Man har kallat Quebec en korsning mellan Amerika och Europa och många kommer till Montreal för att uppleva Amerika från ett lite annorlunda perspektiv.
[redigera] Symboler
Quebecs valspråk, Je me souviens ("Jag minns"), finns inhugget i parlamentsbyggnaden i huvudstaden Quebec och finns med i Quebecs vapen och på bilarnas registeringsskyltar. I Quebec diskuteras ofta skämtsamt om vad det är man egentligen minns. Fram till slutet på 1970-talet stod det La Belle Province ("Den vackra provinsen") på registreringsskyltarna, något som Quebec fortfarande ofta kallas.
Provinsens främsta symbol är den franska liljan, vanligen vit mot en mörkblå bakgrund. Den finns med på Quebecs flagga som ett minne över den franske generalen Louis-Joseph de Montcalms fana då han segrade i slaget vid Carillon 1758. Flaggan ersatte officiellt den brittiska Union Jack efter en omröstning i parlamentet 1948.
Det frankofona Kanadas skyddshelgon, Johannes Döparen, firas den 24 juni. Quebecs inofficiella nationalsång är Gilles Vigneaults Gens du pays
| Administrativ indelning | Huvudartikel, Kanada |  |
|---|---|
| Provinser | Alberta | British Columbia | Manitoba | New Brunswick | Newfoundland och Labrador | Nova Scotia | Ontario | Prince Edward Island | Quebec | Saskatchewan | Territorier Nordvästterritorierna | Nunavut | Yukon | |
