Science fiction
Wikipedia
Science fiction är en ursprungligen litterär genre, som oftast bygger på vetenskapens framsteg fullt utnyttjade i ett framtida scenario. Även inom filmkonsten finns det en genre som kallas science fiction-film. Begreppet förkortas på svenska normalt sf, på engelska SF eller sci-fi –- även om vissa hävdar att de syftar på olika genrer: att sf är den "egentliga" science fiction-genren, medan förkortningen sci-fi på senare tid också har börjat användas på svenska och då skulle syfta på verk som utspelar sig i framtid eller yttre rymden, men snarare handlar om äventyrsberättelser eller action-historier.
Innehåll |
[redigera] Definition
Trots att många har försökt så har ingen lyckats prestera någon definition av genren som övertygar. Detta kan antagligen förklaras med den oerhörda bredd som genren har fått. Där finns allt från tunga verk som lodar i det mänskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nästan sagolika berättelser som inte sällan gränsar till fantasy, och därtill en hel uppsjö med kioskpocket-kultur samt rena såpor i rymdmiljö. En av de som lyckats bäst är nog författaren och kritikern Damon Knight som sagt "Science fiction är det jag pekar på när jag säger 'science fiction'." Dock har inom science fiction utvecklats några undergrupper, som har en del karakteristiska drag gemensamt. Det är dels cyberpunken och dystopierna; dessa två har en del gemensamt, men skiljer sig ändå på en del viktiga punkter.
Bildat av de engelska orden science, vetenskap och fiction, skönlitteratur; termen (från början scientifiction) myntades av den till USA invandrade luxemburgaren Hugo Gernsback i början av 1920-talet. Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter.
Ett centralt begrepp inom sf är den känsla som på engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig när man träffar på riktigt bra sf. Den närmaste svenska parallellen är när man häpnar över något som är oväntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" är ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till framstående författare i genren.
[redigera] Historia
[redigera] Föregångare
Att skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt har alltid fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, eller fabler med talande djur finns från väldigt tidigt i den skrivna historien, och ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom till exempel ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning.
Vändningen började i och med upplysningstiden och senare industrialiseringen. Bland verk från denna tiden finns Francis Bacon's Det nya atlantis som är en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergerac's Resa till månen.
[redigera] 1800-talet
Med den industriella revolutionen började så sakta växa fram vad vi idag skulle kalla science fiction. En av de första, och kanske den mesta kända, böckerna är Mary Shelley's Frankenstein, som beskriver en rädsla för vad den nya industrialismen ska föra med sig.
Några decennier senare börjar en fransman, Jules Verne, sin litterära bana, och snart ser en mängd klassiker, som Från jorden till månen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna är speciella inte bara för den spridning de får, utan även för den positiva syn på framtiden som de har.
I slutet av decenniet börjar H G Wells skriva och introducerar en mängd nya idéer som kommer att ge inspiration till många nya författare.
Samtidigt ser ett nytt medium, som kommer att få stor roll, dagens ljus, nämligen filmen.
[redigera] Det tidiga 1900-talet
1903 kommer den första långfilmen som är en filmatisering av Jules Vernes Från jorden till månen. Flera magasin blir mer och mer inriktade på science fiction. Första magasinet som i hög utsträckning ägnar sig åt genren är svenskt, Hugin (tidning). Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920.
Karel Čapek skriver 1920 boken R.U.R., där han är den första att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare.
Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende på en stark magasinkultur. Det första mer betydande magasinet var Amazing Stories som gavs ut från 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasinet som namnet Science Fiction, ursprungligen scientifiction skapades. Beteckningen fick snart stor spridning.
[redigera] Guldåldern
Tiden kring andra världskriget ses ofta som genrens (litterära) guldålder. År 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kända författarna. Åren före hade både Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för många av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, där John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgången var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som ännu var mycket teknikoptimistisk.
1940 kom Karin Boyes bok "Kallocain", en mörk framtidsskildring som påminner mycket om det senare verket "1984" av George Orwell. Titeln anspelar på ett gift som får folk att säga sanningen.
Under 1950-talet mörknade tonen något, och från filmbranschen kommer nu en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden Värld, Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still) och Invasion från mars (Invasion from mars). Den senare, med manus av Ray Bradbury.
I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde på en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker från utomjordingar.
[redigera] The New Wave
Samhällsförändringar lämnar sällan litteraturen opåverkad, och så även på 1960-talet. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, så är det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta är inte längre nya teknik utan nya samhällen.
Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet och 2001 - ett rymdäventyr (2001 - A Space Odyssey).
1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, (som skrev fantasy och annan högklassig sci-fi också) Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley.
[redigera] Cyberpunk
På samma sätt som tämjandet av atomkraften fick en generation författare att skriva om atomdrivna farkoster, atomtandborstar och atomvapen fick det ökade datoranvändandet en ny generation författare att skriva om ett nytt högteknologiskt samhälle där information är A och O.
Till skillnad från tidigare science fiction som gärna förlagt handlingen långt fram i tiden rör vi oss här i en tid nära vår egen. Bland de främsta författarna finns William Gibson och Bruce Sterling.
[redigera] New Weird
Författare av spekulativ fiktion har den senaste tiden gärna velat stiga utanför genre-begränsningar och sudda ut gränser mellan fantasy, science fiction och skräck. Vanligt är också lek med genrernas konventioner och klicheer. Att dessa genrer inte setts som "riktig" litteratur ifrågasätts ofta. Kända författare som anses företräda New Weird är Neil Gaiman, M John Harrison, China Mieville och Alastair Reynolds.
[redigera] Teman
[redigera] Alternativ historia
Behandlar vad som skulle hänt om inte det som hände hade hänt.
- Kända böcker: Mannen i det höga tornet
[redigera] Civilisationens undergång
Efter att det fällts atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 blev denna del av science fiction allt starkare.
- Kända filmer: Flykten från framtiden
[redigera] Försvunna världar
Framförallt inom tidig science fiction var det ett populärt tema att finna gamla försvunna civilisationer, som Atlantis. I mer modern tappning finns varianten där huvudpersonerna finner lämningar av gamla utomjordiska civilisationer, till exempel i filmen Förbjuden Värld och i Frederik Pohls bok Stjärnporten.
[redigera] Informationteknologi/Cyberpunk
- Kända böcker: Neuromancer
- Kända filmer: Blade Runner , Gräsklipparmannen, Johnny Mnemonic
- Se även Cyberpunk
[redigera] Hjältar
Den enda science fiction som fått någon större utbredning i serietidningarna är seriehjältarna, som ofta är superhjältar.
- Kända filmer: Blixt Gordon (1980), Judge Dredd, Stålmannen (1978)
[redigera] Humor
Då de flesta science fiction-författare antingen varit naturvetare/tekniker eller "vanliga" författare som använt framtiden som bakgrund för sina händelser och sin samhällsanalys, så har humorn inte haft någon framträdande roll inom science fiction. Det finns dock undantag, den kanske mest kända boken bland icke inbitna science fiction-fans, Liftarens Guide till Galaxen, är ett sådant exempel. I boken driver Douglas Adams med allt inom science fiction-genren. Det har även gjorts ett antal mer eller mindre humoristiska filmer, i allmänhet dessvärre av lägre kvalité.
- Kända böcker: Liftarens guide till galaxen
- Kända filmer: Sjusovaren, Dark Star, Mars Attacks!, Det våras för rymden och Galaxy Quest.
[redigera] Manga
Manga/Anime är egentligen ett mycket vidare begrepp, än vad som beskrivs nedan, då det omfattar alla tecknade serier.
- Kända filmer: Akira (1987), Ghost in the Shell
[redigera] Robotar
Tanken på en människa utan själ är urgammal och har färgat synen på robotar både inom science fiction och samhället i stort.
Med Karel Čapeks bok R.U.R. (1920) får roboten sitt namn, efter tjeckiskans ord för slav och i filmen Metropolis (film) (1926) ser vi den på film, som ett slags mänsklig plåtniklas.
Attityden är ofta negativ, men när Isaac Asimov i Jag, Robot (1951) formulerar robotologins tre lagar, som ska hindra en robot från att orsaka skada, så är det början på en förändring där robotarna kan vara både "goda" och "onda".
I Förbjuden Värld (1956) ser vi de tre lagarna användas i praktiken av filmens robot Robbie. Att robotar inte alltid beter sig som det är tänkt framkommer i 2001 - ett rymdäventyr (1968), där rymdskeppets dator, HAL 9000, drabbas av nervsammanbrott och nästan lyckas döda hela besättningen. I Star Wars (1977) ser vi robotar som mest av allt är mänskliga, till skillnad från Terminator (1984) där de förklarat krig mot oss. I A.I. - Artificiell Intelligens (2001) slutligen så är robotar människor.
- Kända böcker: Jag, Robot (1951), R.U.R. (1922)
- Kända filmer: A.I. - Artificiell Intelligens (2001), Förbjuden Värld (1956), Robocop (1987), I, Robot (2004), 2001 - ett rymdäventyr (1968)
- Kända TV-serier: Battlestar Galactica (1978, 2003), Stargate SG-1
[redigera] Rymden
[redigera] Mars
Från den tid då Percival Lowell såg kanaler på Mars blev det populärt att skriva om marsianerna som bodde där. Bland de som redan i slutet av 1800-talet skrev om Mars finns H G Wells med Världarnas krig och Kurd Laßwitz med På två planeter. Ibland beskrevs invånarna som blodtörstiga, som när de anfaller jorden, men det förekommer även ofta att de ses som en äldre, visare art, liksom som en enbart en intressantare kuliss för olika händelser. Så länge inga rymdsonder undersökt Mars var detta fullt tänkbara scenarier, men när det visade sig att Mars var mer eller mindre sterilt blev det tvunget att omvärdera. Istället blir nu temat människor på Mars, antingen som pionjärer som utför den första Marslandningen eller som kolonialister strävande efter frigörelse från Jorden.
- Kända böcker: Världarnas krig, På två planeter, Invasion på Mars, Röda, Gröna och Blå Mars
- Kända filmer: Mannen från Mars (1951), Total Recall (1990), Mars Attacks! (1996)
[redigera] Rymdopera
Ett vanligt förekommande tema inom Science Fiction är att man använder en handling liknande den i övrig litteratur. Genom att låta den utspela sig i rymden, gärna i en avlägsen framtid kan man "blåsa upp" den bakgrund som filmen eller boken utspelar sig i, och därigenom få en pampigare effekt. I stället för att tala om länder så är det planeter eller planetsystem som gäller, storstaden byts ut mot hela stadsplaneter o.s.v. Mest skickligt är detta antagligen gjort i Star Wars där George Lucas inspirerade av kultur och arkitektur runt om jorden skapar en storslagen upplevelse. Alastair Reynolds har skrivit Rymdopera som till skillnad från Star Wars o.dyl. är "hård" science fiction ("hård" avser här vetenskaplighet - Reynolds själv definierar "hård" science fiction som skönlitteratur som hanterar vetenskap, och som inte beskriver uppenbara omöjligheter: alltså inga helikoptrar på månen!)
- Kända böcker: Stiftelseromanerna
- Kända filmer: Det femte elementet (1997), Star Wars (1977), Star Wars: Episod V - Rymdimperiet slår tillbaka (1980), Star Wars: Episod VI - Jedins återkomst (1983)
- Kända TV-serier: Star Trek
[redigera] Utomjordingar
Den första kända boken där utomjordingar landar på Jorden är Micromégas av François Voltaire som kom ut 1752. Berättelsen handlar om Micromégas, en 32 kilometer lång jätte som blivit utvisad från sin hemplanet. När han reser genom solsystemet träffar han på den två kilometer långa dvärgen Saturnus och tillsammans besöker de jorden. Eftersom de är så stora, får de uppfattningen att Jorden är obebodd, men tillslut lyckas de med hjälp av förstoringsglas upptäcka människor.
Att utomjordingar anfaller jorden förekommer redan i tidig Science Fiction. Bland de mest kända exemplen finns H G Wells Världarnas krig, där teknologiskt överlägsna marsianer anfaller jorden.
Både Voltaire och H G Wells var aktiva i samhällsdebatten; även om böcker rör utomjordingar så handlar det egentligen om hur vi människor beter oss, och bör bete oss, mot varandra.
Under 50-talet blev temat särskilt populärt, detta ofta sett som ett resultat av dåtidens rädsla för att Sovjetunionen skulle anfalla USA.
- Kända böcker: Micromégas (1752), Världarnas krig (1898)
- Kända filmer: Alien (1979), Aliens (1986), E.T. (1982), Närkontakt av tredje graden (1977), Rovdjuret (1987), Rovdjuret 2 (1991), Världsrymden anfaller (1956), Världsrymden anfaller (1978)
[redigera] Omnipotenta utomjordingar
[redigera] Tidsresor
Genom att låta en person resa i tiden kan författaren på ett enkelt sätt skildra två skilda eror. Dock har många tidsresor kommit att handla antingen om att förhindra att en framtid ska bli verklig, eller att råka förändra det förflutna så att ens egen nutid blir annorlunda, via den s.k. farfarsparadoxen.
- Kända böcker: Tidmaskinen
- Kända filmer: Demolition Man , Terminator, Tillbaka till framtiden
- Kända TV-serier: Doctor Who , Time Tunnel, Time Trax
[redigera] Utopier/Dystopier
Sin största påverkan har genren kanske haft genom de dystopiska framtidsvisioner som skilda författare har gett uttryck för. Genom att driva utvecklingen i till spets och yttersta konsekvens får författaren ett starkt vapen. Med 1984 varnade George Orwell för riskerna för ett storebrorssamhälle, Ray Bradbury kunde i Fahrenheit 451 varna för riskerna med ett alltmer strömlinjeformat mediesamhälle och Aldous Huxley beskriver i Du sköna nya värld farorna av att driva gentekniken till sin spets.
- Kända böcker: Du sköna nya värld (1932), Kallocain (1940), 1984, Fahrenheit 451
- Kända filmer: Brazil (1985), A Clockwork Orange (1971), THX 1138 (1971)
[redigera] Tidskrifter
[redigera] På svenska
- Galaxy
- Hugin
- Häpna!
- Jules Verne-Magasinet
- Nova Science Fiction
[redigera] På andra språk
- Amazing Stories (engelska)
- Astounding Science Fiction (engelska)
[redigera] TV-serier
Ett antal TV-serier från 60-talet lyckades uppnå kultstatus i sina resp. länder. Förutom Star Trek som slog internationellt nådde Doctor Who och Raumschiff Orion motsvarande framgångar i Storbritannien respektive Västtyskland.
[redigera] På svenska
- Sommarens Tolv Månader (1988)
- Ålder Okänd (1991)
- Vintergatan 5a (2000)
- Vintergatan 5b (2001)
- Tillbaka till Vintergatan (2004)
- Svenska slut
- Kenny Starfighter
[redigera] På andra språk
[redigera] Engelska
- Andromeda (2000-2005, producerad i Kanada)
- Arkiv X (1993-2002, USA)
- Babylon 5 (1993-1998, USA)
- Battlestar Galactica (1978, 2003, USA)
- Cleopatra 2525 (USA)
- Dark Angel (USA)
- Doctor Who (1963-, Storbritannien)
- Earth 2 (Den andra jorden) (USA)
- Eureka (2006-, USA)
- Farscape (1999-2003, USA)
- Futurama (USA)
- Red Dwarf (1988-, Storbritannien)
- Space: above and beyond (Slaget om Tellus) (USA)
- Stargate: Atlantis (USA)
- Stargate: SG-1 (USA)
- Star Trek: TOS (The Original Series) (1966-1969, USA)
- Star Trek: TAS (The Animated Series) (1973-1974, USA)
- Star Trek: TNG (The Next Generation) (1987-1994, USA)
- Star Trek: DS9 (Deep Space 9) (1993-1999, USA)
- Star Trek: VOY (Voyager) (1995-2001, USA)
- Star Trek: ENT (Enterprise) (2001-2005, USA)
- V (1983-1985, USA)
[redigera] Finska
- Yötuuli (1992)
[redigera] Norska
- Blindpassajer (1978)
- Garain - en Romfartsopera (1991)
- Ta Den Ring (1982)
[redigera] Tyska
[redigera] Kongresser
[redigera] Svenska
- ConFuse
- Fantastika
- Swecon
[redigera] Internationella
- Worldcon
- Eurocon Hölls 2003 för första gången i Norden
- Finncon Europas största konvent. Hölls första gången 1986
[redigera] Priser
- Hugo, internationellt
- Nebula, USA
- Atorox-priset, Finland
- Prix Rosny-Aîné, Frankrike
- Paul Harland-priset, Nederländerna
- Janusz A. Zajdel-priset, Polen
- Arthur C. Clarke-priset, Storbritannien
- Alvar Appeltoffts Minnespris, Sverige
- Kurd Laßwitz-priset, Tyskland
[redigera] Spridning i olika länder
[redigera] Danmark
Bland de danska Science fiction-författarna finns Inge Eriksen, Svend Aage Madsen, Erwin Neutzsky-Wulff, Niels E Nielsen, Niels Meyn och Valdemar Hanøl. Den största SF-föreningar är Science Fiction Cirklen. Liksom i Sverige för genren en ganska undanskymd tillvaro.
[redigera] Finland
Finlands äldsta science-fictionförening är Turun Science Fiction Seura r.y. (Sv: Åbo Science Fiction Förening r.f.), grundad 1976 (hemsida). En tämligen heltäckande förteckning på övriga föreningar finns här. Många föreningar kombinerar science-fiction och fantasy-intresse.
Utöver klubb- och föreningsutgivna tidningar kan nämnas Enhörningen som är svenskspråkig. Sommaren 2003 ordnades det Finncon i Åbo, samtidigt var det första gången som Eurocon arrangerades i ett nordiskt land. Omkring 4000 besökare besökte evenemanget, Finncon 2004 i Jyväskylä fick 3000 besökare.
- Se även finncon.org
[redigera] Frankrike
Det franska inslaget inom tidig science fiction är betydande. Voltaires bok Micromégas liksom Cyrano de Bergeracs böcker ses som föregångare till genren, medan Jules Verne var den första riktigt stora science fiction-författaren. Jules Verne var långt ifrån ensam, bland annat tillhörde Rosny-bröderna de mer betydande.
Efter första världskriget skedde en drastisk nedgång som skulle vara fram till 1950-talet. Under denna perioden publicerades på verk inom genren och det som publicerades hade ofta en pessimistisk framtidssyn. Av internationell betydelse från denna period är Pierre Boulles Apornas planet.
När genren började få viss fart igen från 1960-talet och framåt var det med en betydande inspiration från den engelskspråiga världen, dock ofta med ett större inslag av mjuk science fiction. Filmen Alphaville från 1965 är en av de mer framgångsrika filmerna.
Olika former av serietidningar har från 1970-talet haft mycket stor betydelse för fransk science fiction. På senare tid har får filmen det femte elementet (1997), som är en fransk produktion, trots att den är på engelska, räknas som ett av de mesta framgångsrika verken.
Ett antal magasin ges ut, bl.a. Galaxies och Solaris. Priset Prix Rosny-Aîné delas årligen ut för den bästa romanen respektive novellen.
[redigera] Island
[redigera] Norge
Norsk-Dansken Ludvig Holbergs roman Niels Klims underjordiske reise från 1741 räknas av många som världens första science fiction-roman. Som på många andra platser i Europa var det inte något större intresse för science fiction fram till mitten av 1960-talet, och då främst i en liten grupp vid universitetet i Oslo. Våren 1965 bildades Studenternas science fiction klubb, Aniara i Oslo. Två personer möttes på detta instiftelsmöte, Jon Bing och Tor Åge Bringsværd, de två som skulle visa sig bli några av de viktigaste personligheterna inom norsk science fiction. De har både givit ut böcker tillsammans och var för sig, och inte enbart science fiction. Bortsett från dessa två författare har det utgivits tämligen lite norsk science fiction, bortsett från en och en annan novellsamling då och då.
[redigera] Polen
Stanislaw Lem (mest känd för sin bok Solaris -- som även finns i två filmatiseringar) är 1900-talets mest lästa science fiction-författare på ett annat språk än engelska. Han var även Polens mest kända science fiction-författare och hans böcker har översatts till många språk.
[redigera] Ryssland
[redigera] Spanien
[redigera] Storbritannien
Bland prominenta brittiska SF-författare kan nämnas Iain M. Banks (som även författar "vanlig" skönlitteratur under namnet Iain Banks) samt Ken McLeod och Brian Aldiss. Härifrån kommer även Arthur C. Clarke (författaren till bland annat romanen 2001) som dock sedan länge bor i Sri Lanka.
[redigera] Sverige
I Sverige har genren varit relativt marginell som företeelse, både inom litteraturen och inom filmen. Se svensk science fiction.
[redigera] Tyskland
I Tyskland tillhörde Kurd Laßwitz de första science fiction-författarna och var där en samtida motsvarighet till de mer internationellt spridda Jules Verne och H G Wells, det viktigaste SF-priset har också fått namn efter honom. Under mellankrigstiden var den främste författaren Hans Dominik. Den mest spridda nutida tyska Science Fiction-författaren är Andreas Eschbach.
Det har gjorts relativt få tyska TV-serier, den främsta TV-serien är Raumschiff Orion.
Den tyska science fiction-filmen hade sin storhetstid under 20-talet då UFA producerade flera klassiska filmer, bland annat Metropolis. Därefter kom det mycket få tyska science fiction-filmer fram till 1980-talet då Roland Emmerich vann pris på filmestivalen i Berlin med filmen Das Arche Noah Prinzip.
Ett tyskt fenomen är Perry Rhodan som är en serie i bokform där det ges ut en kortroman varje vecka. Serien är världens största i sitt slag. Kring Perry Rhodan har det växt en stor flora av spinoffs, det har bland annat gjorts en film.
[redigera] USA
USA är det utan tvekan mest dominerandet landet för nästan all form av science fiction. Det stora flertalet av alla internationellt kända författare är amerikaner. Det ges ut ett flertal magasin.
[redigera] Begrepp
[redigera] Se även
[redigera] Källor och studiematerial
- Brian Ash: "The Visual Encyclopedia of Science Fiction." Pan Books, London 1977.
- Michael Ashley: "The History of the Science Fiction Magazine. Vol. 1 1926-1935. Vol. 2 1936-1945. New English Library, London 1974, 1976.
- Brian W. Aldiss (with David Wingrove): "Trillion Year Spree. The History of Science Fiction." Victor Gollanz 1973.
- Neil Barrow: "Anatomy of Wonder: Science Fiction." R. R. Bowker Company. London and N. Y. 1976.
- Reginald Bretnor (red): "The Craft of Science Fiction. A Symposium on Writing Science Fiction and Science Fantasy by Jerry Pournelle, Poul Anderson, Frederik Pohl, Frank Herbert, Harlan Ellison, Theodore Sturgeon…" Barnes and Noble/Harper & Row N. Y. 1977.
- L. Sprague de Camp & Catherine C. de Camp: "Science Fiction Handbook. Revised. A guide to Writing Imaginative Literature." Owlswick Press, Philadelphia 1975.
- Paul A. Carter: "The Creation of Tomorrow. Fifty Years of Magazine Science Fiction." Columbia University Press. N. Y. 1977.
- John Clute och Peter Nicholls: The Encyclopedia of Science Fiction. St. Martins Griffin, New York (Nov. 1995). ISBN 0-312-13486-X.
- John Clute: Science Fiction - The Illustrated Encyclopedia, 1995. London: Dorling Kindersley Limited. ISBN 0-7513-0202-3.
- Lloyd Arthur Eshbach: "Of Worlds beyond. A symposium." (E. E. Smith, John W. Campbell, Robert Heinlein, A. E. van Vogt m fl) 2nd ed. Advent: Publishers Inc. Chicago 1964.
- John-Henri Holmberg: "Inre landskap och yttre rymd. Del 1 - science fictions historia från H. G. Wells till Brian W. Aldiss." ISBN 91-7018-489-5. Del 2 - science fictions historia från J. G. Ballard till Gene Wolfe." ISBN 91-7018-491-7. Studentlitteratur 2002.
- John-Henri Holmberg & Per Insulander: "Kvinnor i Science Fiction." Optima 1982.
- Damon Knight: "In Search of Wonder. Second edition. Revised and Enlarged." Advent:Publishers Inc. Chicago 1977.
- David Kyle: "A Pictorial History of Science Fiction." The Hamlyn Publ. Group, London 1976.
- Sarah Lefanu: "In the Chinks of the World Machine. Feminism and Science Fiction." The Women's Press, London 1988.
- Sam J. Lundwall: "Illustrerad bibliografi över science fiction och fantasy." 2 band. 1) 1741-1973. 2) 1974-1983. Delta 1984.
- Sam J. Lundwall: "Science Fiction. An Illustrated History." Grosset & Dunlap, N. Y. 1977.
- Sam Moskowitz: "Explorers of the Infinite: Shapers of Science Fiction." The World Publ. Co. Cleveland and N. Y. 1963.
- Sam Moskowitz: "Seekers of Tomorrow: masters of Modern Science Fiction." Ballantine Books, N. Y. 1967.
- Denise Du Pont (red): "Women of Vision. Essays by women writing science fiction, including Ursula K. LeGuin…" St. Martin's Press, N. Y. 1988.
- Lester del Rey: "The World of Science Fiction. The History of a Subculture." Ballantine Books. N. Y. 1979.
- David L. Rosheim: "GALAXY MAGAZINE - The Dark and the Light Years." Advent:Publishers Inc. Chicago 1986.
- Sven Christer Swahn: "7 x framtiden." Bernces 1974.
[redigera] Externa länkar
- SF-författare definierar Science Fiction (på engelska)
- SF-Bokhandeln
- http://www.clubcosmos.net/ Göteborgs Science Fiction sällskap
- Skandinavisk Förening för Science Fiction
- Upsala Science Fiction Sällskap
- The Linköping Science Fiction & Fantasy Archive (på engelska)
- Internet Speculative Fiction Database (på engelska)
- Om Science Fiction av Bo Stenfors, om svenska Science Fiction-rörelsen
- Svenska Dagbladet: "Samtiden fångades i litteraturen om framtiden", om tidig svensk Science Fiction
- Science Fiction in Sweden, svensk Science Fiction fram till 60-talet.
- Ultimate Science Fiction Web Guide
- Myternas Mars
- SciFi.exterus.se - Svenskt Science Fiction community
