Neon
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | neon, Ne, 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisk serie | ädelgaser | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 18 (VA), 2, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 0,8999 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | färglös![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 20,1797 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | inga data (38) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 69 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalradie | 154 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [ He ]2s22p6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e− per energinivå | 2, 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 0 (okänd) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk ytcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Materietillstånd | gas | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 24,56 K (-248,59 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 27,07 K (-246,08 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 13,23·10- m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 1,7326 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 0,3317 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 435 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | inga data (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 103 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | inga data S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 0,0493 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 2 080,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 3 952,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 6 122 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | 9 371 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5e jonisationspotential | 12 177 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6e jonisationspotential | 15 238 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
7e jonisationspotential | 19 999 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
8e jonisationspotential | 23 069,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
9e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
10e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har symbolen Ne och atomnumret 10. Neon är en ädelgas, som till exempel används i lysrör, när ett neonlysrör lyser blir ljuset rött men man kan blanda neon med andra ädelgaser som till exempel krypton för att få andra färger.
Innehåll |
[redigera] Historia
Neon upptäcktes av sir William Ramsey och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med atomvikten ca 20 genom att försiktig avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället så hittade man en gas med atomvikten 84 det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. De försökte igen genom att framställa hela 3 liter argon och sedan föra behållaren (med argonen) ner i flytande luft, reducera trycket och ta vara på den gas som avdunstade först. Sedan när de skulle göra en spektralanalys på provet fick de se något häpnadsväckande, när urladdningen gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.
[redigera] Vad ska gasen heta?
När de skulle namnge gasen frågade Ramsay sin 13-åriga son och han sade prompt Novium för den är ju ny. Ramsay gillade förslaget, fast han tyckte att Neon som också betydde ny passade bättre med argon och krypton.
[redigera] Framställning
Eftersom Neon har en så låg smältpunkt ( -248,56°C) så framställs det precis som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft.
Gas | Kokpunkt | Andel i luft |
---|---|---|
Neon | -248,56°C | 0,0000153% |
Argon | -185,9°C | 0,934% |
Krypton | -152,3°C | 0,000001% |
Xenon | -107,1°C | 0,00000005% |
Syre | -183°C | 20,947% |
Kväve | -195,8°C | 78,084% |
[redigera] Användning
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för reklam och prydnad. När man gör ett neonlysrör fylls röret med neon till ett tryck av 6 mbar ( 0,006 atmosfärer) och det sätts fast elektroder i ändarna. Sedan läggs en spänning på upp till 4 000 V över elektroderna. Man tillsätter en liten del andra gaser eller kvicksilver för att ge andra färger.
[redigera] Referenser
- Jorden grundämnen och deras upptäckt del 2: sällsynt-ädel-aktiv av Per Enghag
- Engelska wikipedias sida om neon