Magna Charta
Wikipedia
Magna Charta kallas det avtal som slöts mellan den engelske kungen Johan utan land, adeln och prästerna år 1215. Avtalet gav adel och präster förmåner i bland annat skattefrågor, det tvingade alltså kungen till att dela med sig av sin makt till de två översta stånden. Magna Charta ses också som grunden till Englands parlament.